torsdag 19 december 2013

Tacksam för Er syn på saken.

Hej vännerna.
Linnea Grandell har på ett mycket positivt maner tillskrivit sitt aktiva stöd till
Moyo kwa Moyo.
Att utifrån Sverige söka faddrar. Att vårda ett konto, och att försöka finna sponsorer särskilt till daghemsverksamheten Matanana och Ulole.
Min fundering är  nu att om det skulle vara en fördel att hon redigerar min blogg en period, och genom egna inlägg ge den det nya innehållet som skulle ge verksamheten ett lyft . Att hon aktivt berättar sin syn på verksamheten i samma blogg, skriver aktiv i samma blogg.

Tacksam för Er syn på saken.
Ewout

söndag 15 december 2013

Det såg lovande ut med Alfas hälsa.

 Men idag fick jag ta honom till lasarettet igen. Han är så ynklig liten i sitt utsatta läge ochet krävs nerver av stål för att orka med den Afrikanska sjukhusmiljön. Jag saknar stöd av min älskade hustru. Hon är i Nairobi och även hon skulle må bra av lite uppmuntrande händelser.
Vill ytterliga efterlysa någon som kan ta initiativ till att ifrån Sverige kunna stötta vårt projekt. Vara en ideell förening som kan kanalisera stödpengar, budget för daghemsverksamheten. Organisera med fadder verksamhet . m.m.

Hälsningar Ewout.

söndag 8 december 2013

Jag är tacksam för deltagande, råd och kommentarer.


För klargörandet behöver jag kanske förklara att i min storfamilj kan min person inte ersattas av en välmenande person utifrån. Där är det nog min hustru eller någon av de uppväxande ungdomar som behöver ta ett större ansvar.
I organisationen MkM finns det utrymme för personer som kan växa in och ta ansvar. Att komma hit som betalande gäst eller som volontär och se om uppgifterna passar ens ambition och kunskapsområde borde då vara en av de första stegen.

Det behövs hjälp med att ordna med en ideell förening i Sverige. Denna förening skulle då ta som sin uppgift attvara aktiv i att söka sponsorer. vara aktiv i att söka månadsgivare" faddrar" Och därigenom säkerställa månadsbudgeten.
Ska hämta Alfa från lasarettet. Hoppas att han har hämtat sig från den efterhängsna lunginflammationen.
Kramar från oss i Matanana Ewout

På grund av att han fick en dålig start




Alfa är allvarlig sjuk.
Vår älskade pojke Alfa som är Hiv-smittad är på lasarettet. Han får en återkommande Hiv relaterad lunginflammation. Han är i en bedrövlig kondition.
På grund av att han fick en dålig start i sitt liv där hans mormor inte kunde ge honom vad han behövde har han en dålig grundhälsa. Liten till växten spinkig och alltid nära till infektioner. Det är ganska påfrestande att se något av sina älskade barn i en situation av sjukdom. Det finns ingen som kan se så sorgsen ut som Alfa. Alfa har nu bott 7 år hos oss. Han är verkligen ett av våra barn. Lika underbart som det är att se barna spralla omkring, lika påfrestande är det att se någon av dem fara illa.

Alfas mormor kom till lasarettet i önskan om att vara en tillgång att kunna stötta oss i Alfas sjukdom men på Afrikansk maner så började hennes hjälpande med att hon tiggde hjälp för sin egen trängda situation. Inga pengar till bussen ingen mat osv. Men trots allt gläder det mig att se att det finns anhöriga och människor som bryr sig.

Ewout.


tisdag 26 november 2013

Emellanåt blir jag riktig orolig hur vi ska klara att överleva med Moyo kwa Moyo


 Jag som person skulle kunna acceptera en nedgång, men när jag ser på alla som är i en beroendeställning sa gråter mitt hjärta. Alfa har en ständig återkommande AIDS relaterad lunginflammation. Siamin ska till en kardiologisk undersökning men hon behöver göra klar sin slutexamen i skolan innan vi kan åka till Dar es Salaam.
Här om dagen var vi på en långpromenad till byn Nowense. Det är byn som Pomoko, Sara och Wittnes kommer ifrån. Det var verkligen en lång promenad. Slutkörda lyckades vi besöka släktingar till de olika barnen. Om man funderar på hur man kunde vara ett stöd för en så nedgången by där 80% av befolkningen är alkoholister, där över 50% av befolkningen är HIV/AIDS smittade så kan jag se att de behöver ha hjälp med att utveckla produkter och att marknadsföra deras produkter.
Vi klättrade på branta stigar langt från synliga hus. Där mötte vi plötsligen en liten kanske tvåårig pojke med en vattendunk, som han hade hämtat i dalen . För mig var det en chokerande syn. En tvååring helt på egen hand, bidragande efter förmåga till familjens överlevnad.
Det har varit rabalder bland de som jobbar med möbeltillverkningen. Två killar övernattar som nattvakter där var vi tillverkar rottingmöbler. Det gick tydligen mera livad till där an vad jag var medveten om. Det framgick att det hade varit aktiv sex hos killarna. En högstadietjej har blivit gravid, och nu blev pojkarna jagade av myndigheten. De riskerar långvariga fängelsestraff. Rättvisan är svårt att se för även de killar som enl tjejerna inte hade varit delaktiga har hamnat i fängelse. Polisen är uppenbart inte ut efter rättvisa. De är bara ute efter att få in mutor så ju fler de kan fängsla desto mera kan de klämma åt i mutor.

Det är emellertid ganska oklart hur mycket man egentligen vill ha vår utvecklings medverkan. Invandrarmyndigheter är aktivt ut och ställer till bekymmer för de som man normalt kunde tyckas skulle bejakas i sin roll som stödgivare.
Trots att jag har mina papper i ordning och trots att jag förknippas med att hjälpa många barn så känner jag mig trängd och osäker om hur thuruvida det är realistisk att tro att man kan få finnas i Tanzania under närmaste framtiden och än mera under resterande tiden av mitt liv.
För mig är detta ett stort bekymmer. Vad har jag att falla tillbaka på i Sverige eller Holland. Hur kommer det då att gå för mina barn och fosterbarn, Salome Akisa och hela var organisation ?


Hälsningar Ewout

söndag 24 november 2013

Det gäller att inte låta sig nedtryckas av svårigheter.


 Det är så lätt att glömma alla möjligheter och fantastiska människor.  Svårigheterna är ett faktum och ska ses så som de är. Att leva i Tanzania är inte bara enkelt. Att vara länken mellan besökare och den Tanzaniska verkligheten är inte lätt. Att få ihop tillräcklig med pengar för mat till många barn, anställda, skolavgifter, transport och administrationskostnader är inte lätt. Jag och min maneger Mr Piluka har varit ute på en raid  för att söka ekonomisk stöd av företag i vår omgivning. Har tycks det finnas möjligheter att få stöd men det är långsiktiga ekonomiska planer, och till och med för att söka bidrag krävs det tid, pengar och resurser.
Jag hoppas mycket på att komma tillrätta med de svårigheter som har funnits för att få volontärer att känna sig behövda och trygga och att det blir en trivsam period för dem i Matanana. Tänker då med glädje på alla härliga stunder och gemenskap med de många volontarer som aktivt har varit med om att bygga upp det center som nu har blivit en hjälpande hand i en stor omgivning.
Hoppas verkligen mycket på besökande gäster. Enskilda människor i alla åldrar, grupper och familjer. Det finns mycket arbete ogjort. Den stomme som finns är ett bra utgångsläge för det arbete som ligger framför oss.


Hälsningar Ewout



torsdag 7 november 2013

Bilder

 
Bilder 2013
 
 
 
 











 





Det är numera en glädje att åka till Bumalyinga.

Här står Drottningen Jessica och har stor kontroll över verksamheten. Det är en glädje att se den "nya" Jessica. Hon har verkligen växt med uppgiften. Jag beundrar verkligen henne och hennes arbete. Tror att även Linnea ska ha en del av berömmet. Men Linneas arbete förknippar jag mera till CCY skolbygget som växer fram som en fjäril i ödemarken. Det är med glädje som jag ser skolvisionen bli verklighet. Vet inte om jag redan nu borde ställa mig i kön för att anmäla våra barn till att kunna vara givna elever där. Tack för Ert stora engagemang och arbete!!!!

Det var den positiva sidan. Den sorgliga sidan är att Moyo kwa Moyo har hamnat i en djup ekonomisk svacka.
Så djup så att existensen är hotad. Volontärer och givare drar sig undan som från ett sjunkande skepp. Även Immigrations myndigheter tycks vädra möjligheter till corupt handlande. Jag blir hårt ansatt och de hotar med utvisning men som tur är så ar jag gift här och har starka vänner . Att veta att det handlar om många barns framtid skakar mig mer än vad jag kan finna ord för. Min kreativitet urholkas. Är starkt beroende av stöd och uppmuntran..


Hälsningar Ewout






 
 


,

Det är en kämpig period för Moyo kwa Moyo nu.


Vi känner av konkurrensen om givare från det goda arbetet som Linnea och Jessica utför i vårt grannskap.
Min syn på möjliga lösningar är att vi fortsätter att satsa på vår möbeltillverkning och yrkesskolan, och att vi attraherar betalande gäster till att besöka oss. Vi kan erbjuda bra boende i en unik miljö på den Afrikanska landsbygden. Samvaro med våra underbara barn, möjlighet att delta i pågående arbete. Att åka på safari eller besöka unika platser.

Vi har stor erfarenhet att till låg kostnad ordna resor till Kilimanjaro, Masaibyar, Zanzibar och de olika vildparkerna m.m.
Vi är särskilt intresserade att bereda resemöjligheter för familjer och då särskilt barnfamiljer. Även äldre personer kan känna sig välkomna. Skriv direkt till mig ewoutvanalphen@msn.com så att vi tillsammans kan skräddarsy er vistelse i Matanana.


Hälsningar Ewout

tisdag 24 september 2013

En historisk underskrift skrevs i går.

 Jessica Klinte och Linnea Öman som privat personer å ena sida och jag å andra sida skrev på ett samarbetskontrakt för driften av Bumalyinga barnhem. Barnhemmet är till slut i det närmaste färdigt. Särskilt Jessica förbinder sig starkt efter att ha arbetat under lång tid med färdigställa med detta fantastiska hus.
Ägandet ska kvarstå under organisationen Yatima Moyo kwa Moyos regi. Undertecknandet av samarbetskontraktet skedde under samförståend och vi ser fram emot en spännande tid där många behövande människor särskilt barn ska kunna få hjälp.

Det har skett stora förändringar i vår lilla ekonomiska förening i Sverige . Styrelsen beslutade att ändra namnet till CCY. Det kan innebära att givare till Moyo kwa Moyo nu känner sig osäkra på om vart deras gåvor till barnverksamheten ska sändas. Tillsvidare kan gåvor för Yatima Moyo kva Moyo sändas till Nordea banken Ewout van Alphens personkonto 4207-079536


Hälsningar Ewout

Idag vill jag sända hälsningar från Ulole.


Ulole är en by nära Matanana. Matanana är på sätt och vis Ulules storebror. Matanana är dels beroende av Moyo kwa Moyos insats mera utvecklad.
 I Matanana finns avlönade inkomstmöjligheter och här finns avsättning för lokala produkter Här har utvecklingen kommit till ett stadium där man vågar satsa pa företagandet.
Jag blev bjuden att vara högtidstalare vid skolavslutningen vid skolan i Ulole. Vi har varit aktiva i skolans aktiviteter. Skänkt skoltröjor till samtliga elever, varit aktiva med undervisningen och stöttat med trummor, renovering m.m.
Nu var skolans fråga om vi kan intensifiera vårt samarbete. Stora renoveringar behövs så att skollokalerna inte ska rasa. Det behövs flera klassrum och det behövs skolbänkar. Man vill att jag ska vara deras mentor och rådgivare.


 Genast uppstår då frågan om man kan utveckla ett skolsystem bättre genom att gå in i skolan och förändra inifrån eller åstadkommer man mera genom att bygga en egen skola och föregå med ett exempel. Jessica och Linnea är igång med sitt skolbygge. Vill stötta deras lovvärda initiativ men samtidig känns det inte fel att stötta barnens möjligheter genom ett intensivt samarbete med befintliga skolor.

Ulole ligger mig varmt om hjärtat. Vi började vår Moyo kwa Moyo daghemsverksamhet redan 2005. Många barn har fått stöd igenom vår verksamhet. Det är roligt att se hur barn har växt upp under dessa år och nu är redo att börja högstadiet.

Hälsningar Ewout

 

 





 

lördag 21 september 2013

Hej ni som besöker oss i oktober.



Det är alltså Karolina , Agnes och Jens som kommer i oktober. Det kommer även några vänner som har varit har tidigare. Bland andra Eva som har varit med från början och det ska bli rolig att skryta lite för henne om vad som har utvecklats sen hon var har sist. Det ska även bli en höjdare att presentera henne för min son Johannes. Eva är lite som ett släkting till oss, och det gör det än mera rolig. Vi förväntar vi oss också besök av Catharina som är en aktiv del av vår familj. Hon har varit här upprepade gånger och hon hjälper mig bland andra att få bloggen i läsbart skick.
I oktober kommer det att bli en stor aktivitet med invigning av dispenser här i Matanana. Moyo kwa Moyo har varit aktiv tillblivelse av denna viktiga sjukstuga. Vi i storfamiljen kommer också att ha ett framträdande när en mängd "höjdare" ska besöka Matanana. Volontärer och besökare förväntas att vara aktiva deltagare i aktiviteterna.
Jag frågade någon gång, vad det var som gjorde en högtid till att bli lyckad och svaret blev " att det finns soda drickor och att det fins Musungo (västerländare) med på festen, så denna gång kommer det att bli en bra invigning och drickorna har blivit inköpta.


Vad kan ni som besökare delta i.

Barnen självklart.
Vidare uppgifter. Att hjälpa med matlagningen/disken.
Att iordningställa lekplatsen,
Att undervisa i Engelska både hos våra barn/medarbetare och i skolorna
Att vara aktiv i konstnärliga aktiviteter musik/ målning m.m.


Det är en mängd byggande på gång. Bland andra en liten lokal för lekskoleverksamheten.
Vi måste organisera barnverksamheten mera systematisk. Mera som en lekskola. Lekskoleverksamheten har fungerat till och från. Vissa perioder bättre vissa perioder inte alls. Jag hoppas mest att barnverksamheten blir mer inspirerad av tankar som finns i Waldorfrörelsen. Hoppas att kunniga människor kommer och hjälper oss med detta, men under tiden får vi göra så gott vi kan. Kreativitet, konstnärlighet, lekfullt lärande, m.m.

Det vore bra om var och en kan tänka efter vilka DVD filmer som kan tas med hit. Vi har tillgång till projektor och det är mäkta populärt att visa film för storfamiljen, skolbarnen och andra människor i byn.


I frågan vad gäster/volontärer kan ta med sig för meningsfulla gåvor så finns det behov av ritkort och lämpliga färgkritor för att kunna tillverka tack och julkort ritade av barnen . Korten kan bli ett bidragande verktyg att få välbehövlig inkomst till vår verksamhet.

Återkommer. Hälsningar Ewout

Nya volontärer har anlänt..



De har hunnit se Dar es Salaam, varit på stranden och varit två dagar i Rusha vildpark. Övernattat på Neema craft gästhus i Iringa. Men sen längtade de intensivt efter att komma till Moyo kwa moyo. Här blev de väl mottagna. Madelen och Emma har hjälpt dem att komma igång arbetet. Förutom barnen är uppgiften att bygga på vår nya lekskola med tillhörande lekplats.

Jag hade varit tvungen att vara i Inringa i väntan på förväntade pengar och på volontärerna. När vi kom hem så tittade min lilla Johannes på sin pappa. Han konstaterade att hans pappa hade skaffat nya skor och en ny skjorta. Jag bara förvånar mig över hur en tva åring kan observera sådana saker. Han är min stora hjälte och det tycks vara ömsesidig beundran. Den stolta fadern myser när han känner kärleken från sin son.
Var i yrkesskolan tillsammans med Johannes. Det tog lite tid. Men när jag kom ut igen så hade Johannes lastad en mängd virke i bilen. Vad gör du Johannes??? "koni" brasved påpekade han . Han har den handlingskraft som jag beundrar!!!


Ewout
 

söndag 8 september 2013

Vi har stor framgång med att etablera samarbete med olika skolor.

Mycket beroende på att vi kan erbjuda dem ett oslagbart program. Vi kan erbjuda dem computerklass. Vi kan erbjuda dem att kunna komma i kontakt med globala kunskaper genom att vi kan visa engelsktalande filmer. Vi kan även erbjuda dem att få tillgång till volontarer som kan vara delaktiga i Engelsk utbildning. Behovet av vårt stöd, särskild till mellanstadiet är stort. Till och med lärarna talar dålig engelska. Resultatet på den utbildning som erhålls är bedrövlig. 10 % av eleverna klarar slutexamen så de borde ta emot vår hjälp med öppna armar. Men det är de som ställer krav på oss och till slut vet man inte ens om de överhuvudtaget vill ha den hjälp som vi erbjuder.
Idag hade Mpiluka (vår manager) och jag ett möte på Secondaryskolan. Efter att kommit överens om startdatum för vårt samarbete gick vi ut och sa adjö.
Tro det eller ej men där ute var ett trettiotal ungdomar uppställa för att få några hårda rapp med en rotting.
Jag kan gråta för deras skull. Hur ska vi kunna hjälpa en skola som slår sina elever på ett sådant förnedrande sätt.
Måste smälta intrycket för att veta hur jag ska reagera.


Ewout…

Alla vill vi vara del i ett större livsbejakande äventyr.



Hitta en uppgift som är värd att dö för. Som att finna kärleken eller att rädda en medmänniska, och igenom detta finna en gemenskap med livet. Att finna detta skulle ta bort rädslan för döden och lyfta oss ur den trånga verklighet som vi lever i.
Jag kan anse mig som en lycklig människa. Har upplevda stunder stunder av en sådan upplevelse. Men tyvär har det varit stunder och inte ett bestående livsinnehåll.
Kärlek har givetvis en sådan känsla.


Särskilt ungdomskärlek kan ge en upplevelse av att den åtråvärda har vandrat på den plast som nu skiner som av guld.
Helt vilset har jag som en kärlekskrank varelse sökt mig till platser där hon har lämnat en vittring av sitt väsen.

Hon som senare blev min hustru har givit mig förvirrade stunder där tid och plats har ersatts av känslor så starka att de inte kan suddas ut på en livstid.
Mina barn i vårt äktenskap har givit mig liknande outsuddbara stunder av lycka. Nu har de växt ifrån mig och jag sitter fången i minnen som inte är egentliga längre. Skilsmässa och nya livssituationer både för mig och mina barn.
Man söker att ersätta denna svindlande förlust med tillfälliga möten. Man söker desperat att ersatta tomheten i sitt hjärta med häftiga upplevelser men hittar endast tomhet.!

Att slänga sig i dödsföraktande händelser, riskerar att gå under men till sin egen förvåning överlever man med sin tomhet. Frasen tiden läker alla sår tycks vara en realitet.
Nu är man in i en hel annan tid . Totalt ojämförbar med den tidigare livssituationen.
Jag mötte i denna nya tidsepok som kan jämföras med en reinkarnation i ett nytt liv. Den drömbild som min nya själ hade behov av. Exotisk, ungdomlig, vild oberäknelig, ouppnåbar. Hon stod framformig som en hägring och ville vara min livskamrat. Jag klamrade mig fast, hon kunde fylla all tomhet i mitt hjärta. Tillsammans upplevde vi kärlek äventyr, nya upptäkter.

Vi skrattade tillsammans förvånade oss och upplevde svindlande stunder. Vi grät över barn som dog i vår närhet eller människor som for illa. Vi sprang tillsammans för att rädda ett barn i fara ,vi grät och slogs sida vid sida och kände vittring av döden.
Men vad vi visste var att vi levde och var tillsammans. Vi somnade i varandras famn, och hon födde vårt barn.
Detta barn som vittnar om vår gemenskap och som ser ut som både hon och mig. Det vittnar om vår gemenskap.
Detta barn är ett påtagligt bevis på att vi finns i en delaktighet över tiden.

Ewout...

 



torsdag 5 september 2013

Vill här beskriva hur jag ser på malaria situationen.



Det finns en stor skräck för malaria i Sverige och det är en dödlig sjukdom om den inte blir behandlad. Medicinerna som man rekommenderar i Sverige är dyra och har besvärliga biverkningar och den är ingen garanti för att man inte får malaria ändå.
Här i Afrika är man duktig på behandling och inte så oroad .

Malaria är lätt att behandla när man vid blotta misstanken tar en engångsdos . Det är även lätt att testa om man har malaria med en enkelt test. Testet kan vara felvisande och man  fäller hellre än att vara osäker. Medicinen är billig här och lättillgänglig. Under den torra säsongen är malaria ett ringa problem, särskilt här i Matanana. I Dar es Salaam kan det vara ett mera påtagligt problem men där kan man effektiv skydda sig med myggmedel och myggnät.

 Jag har nu varit i snart 10 år i Tanzania, men har aldrig tagit profilakt medel.
Det som jag har gjort när jag misstänkt eventuell malaria infektion. (malaria är en parasit i blodet) så har jag tagit en engångsbehandlingsdos. Om det ändå skulle kännas otryggt så kan man lätt testa, och även efter behandling kolla om man är helt fri.

Den naturmedicin som vi använder är en viss art av sommarmalört. Artemisia
är mycket effektivt som profilakt och även som behandling. Denna fantastiska ört rekommenderar jag på det varmaste. Den är i början lite obehagligt besk men efter några gånger när man har tagit det i sitt te så är denna ört helt oslagbar. Magen håller sig i form och det allmänna välbefinnandet är ett faktum.
Min rekommendation är att komma över att den inte smakar så bra i början .
Jag har nu ett stort positiv tycke för smaken, och sen jag har använt det under de senare åren har jag inte mått dåligt en ända dag. Magen håller sig i trim och det är uppenbart att det påverkar hela kroppen.
Artemisia finns tillgänglig hos oss vi odlar den själva.


Hälsningar Ewout

 



söndag 1 september 2013


 

En av våra afrikanska medarbetare "mamma Agnessi" kom inte till jobbet en dag och sedan hörde jag att hon hade fött en dotter. Nu två veckor senare är hon tillbaka på jobbet med den lilla babysen dinglande på ryggen.

Människor från väst tycks tro att Afrikaner klarar sig med små pengar. När vi från väst reser så kostar det stora pengar, men föreställningen är att Afrikaner kan leva på små medel trots att bussbiljetten kostar detsamma, trots att alla måste äta och övernatta. Det är kanske samma sak för fattiga människor i Sverige. De mera välbärgade tror att det är naturlig att de behöver mera pengar till sitt uppehälle. De är inte medvetna om att det är mycket dyrt att inte ha pengar för man kan inte köpa när priserna är låga, man kan inte passa på när tillfällen bjuds.
En västerlandare berättade att han hade gett 10.000 Tsh för ett arbete. 10.000 Tsh är ca 40 kronor. Jag sa att detta var ett litet belopp för ett omfattande arbete. Kanske det men för en Afrikan är det stora pengar......." För fattiga är även små pengar värdefulla, men hur ska de kunna ta sig ut ur fattigdomen?
Vi vill gärna hjälpa den fattiga, men är vi beredda att sänka vårt välstånd?

Min älskade lilla Johannes är balsam för min själ när motvindar blåser. Han är så totalt oskyldig. Han är så totalt älskad och underbar. Ängslan kryper på mig. "Kan man älska någon för mycket? Det svider i mitt bröst bara jag tänker på honom. Hans Mamma är i Nairobi . Akisa och jag gråter en liten skvätt när vi säger god natt . Akisa ber sin nattbön och ber Gud att beskydda vår älskade mamma. Johannes är omgiven av så många som älskar honom så han tycks klara sig bättre.

Min älskade Salome, ungdomlig stark, vacker, exotisk, ja allt som jag åtrår. Jag vill hålla henne hårt, men är medveten om att jag måste lämna stort frihets utrymme till henne.

Hälsningar Ewout

Naturfilmer, barnfilmer, äventyrsfilmer.

FILMVISNING: Projektorn som gör det möjlig att visa bra engelsktalande filmer är mycket uppskattad. Filmvisning tycks vara ett bra sätt att upplysa om vad som händer i yttervärlden och även ett uppskattat sätt att lära ut Engelska till både skolelever och byborna.
BEHOV AV FILMER: är stort. Naturfilmer, barnfilmer, äventyrsfilmer. James Bond filmer. Allt slukas med god aptit. Vill gärna undvika skräck och vålds filmer. Tacksam om besökare kan tänka på detta.
BEHOV AV BEGANGNADE LAPPTOPP COMPUTRAR.

Computerklassen är i gång, utvecklingen går snabbt. Behovet av begagnade laptop och är stort. De som lär sig att hantera computer är nu ut efter att kunna få tillgång till sin egen computer!!!
YRKESSKOAN: Vi håller på att utvidga Yrkesskolan med en grupp som ska ägna sig åt att lrra hantera symaskiner.
VÅRA FANTASTISKA DOKTORER: Doktor-gänget, Jonas Koch, Thomas Koch, Peter Feles och sköterskan Ester är här nu på ett av sina många återkommande arbets besök. . Volontärer med interesse för sjukvård får en allt större möjlighet att berika sin vistelse hos oss genom att göra sig delaktiga.

SNART ÅTERVÄNDER LINNEA OCH JESSICA: Linnea och Jessica är efterlängtade. De är snart åter i Matanana . Hoppas att de har tankat med kraft och ideer . VÄLKOMNA ÅTER!

VI FÅR EN STRID STRÖM AV FÖRFRÅGNINGAR OM VI KAN TA EMOT FLERA BARN: Behovet av barnhems platser är obegränsad. Men samtidig är det viktig att vi inte åtar oss uppgifter som kan lösas av anhöriga och människor i deras närhet.

VI HAR BEHOV AV NÅGON VOLONTÄR MED ERFARENHET AV ATT HA ARBETAT MED WALDORF- LEKSKOLA:
Vi har haft en lekskola under många år och vår nuvarande lekskola kan aktiveras av någon med Waldorf anknytning.
Salome ska åter igen åka till Nairobi. Hon är under utbildning för att kunna vara föreståndare i var lekskola med Waldorf inriktning.


Hälsningar Ewout


torsdag 1 augusti 2013

Kära blogg läsare.

 
 
Många händelser, svårigheter och intensivt arbete har stagnerat bloggskrivandet. Vill anstränga mig att uppdatera läsarna. Vi har öppnat vårt nya internet café. Med finansierings hjälp från Alströms har denna stora satsning genomförts.

Johannes väntar ett syskon. Ett barn tycks vara inställd på att vara delaktig i händelserna i Matanana. Märkliga röster viskar om att det har kommit en ny Abraham till Matanana vad de nu kan mena med det. Johannes pratar nu . Han pratar i ett. Han vänder sig på engelska till sin far och på Swahili till sin mor. Modern Salome kräks nu nästan dagligen. Men hon tycks glädja sig åt det.

Volontärer kommer och går men i denna kontaktyta händer fantastiska saker. Tak blir lagda. Engelskundervisning tar form. Klassrum i primary skolan blir målade. Barnen i storfamiljen får hjälp i sin utveckling. Yrkesskolan är i sin utveckling. Barn står pa kö att få bo i våra boende former.

 
 
Vi hör många glädjande berättelser från Tanzania. Men ser man under ytan så finns det även betydande svårigheter. Min vän Ernest blev häromdagen rånad. Han körde i mörkret vägen till Arusha. På vägen var stockar utlagda och de blev överfallna av ett hänsynslöst gäng. Bundna och slagna. Sedan försvann gänget med deras värdefulla tillhörigheter. När de fick kontakt med polisen så småningom blev Ernest satt i fängelse. Där blev han sittandes för polisen påstod att han eventuellt var delaktig i rånets förberedelse. Efter att han blev frisläppt så var hans fina bil försvunnen. Enligt Ernest var det polisen som hade tillförskansat sig den...............

Jag hyr en restaurang i Shangalawi. Har betalat förskottshyra för flera månader . Men den driftsansvarige har sålt av och tömt allt bränsle på bensinstationen och nu har han försvunnit med alla pengar inklusive min förskottshyra. Man kräver mig nu på förnyad betalning.

Men det finns även mycket glädje . I morgon blir det informationsmöte på Moyo kwa Moyo. Information ska ges om hur computerklass ska fungera och hur den framtida Yrkesskolan ska kunna ta emot nya elever. Det blir även information om vilka fördelar man kan ha av att installera solpanel och solcells belysning.


Hälsningar Ewout









 

onsdag 12 juni 2013

Aktuella arbete för volontärer under denna period är: 2013 07



Att vara med barnen, delta i deras aktiviteter.
Att delta med byggaktiviteter. Bygga ett tornrum, Att riva en äldre lada.
Att besöka de olika barn centren.
Att ägna sig åt engelsk undervisning,
Att vara aktiv i vår computer klass.
Att hjälpa till med matlagning, disk och städning
För övrigt. sång dans, musik.

söndag 9 juni 2013

Hej kära dagbok du har varit bortlagd för länge..


Folk kan tro att vi har somnat in har i Tanzania. Men så är inte fallet, Visserligen tuppar jag av lite då och då av utmattning, men det har andra orsaker. Familjen har varit håglösa och osäkra en period. Jag tror att det är bara jag som far illa när pengarna tryter, men igår kom det in välbehövliga pengar och det var uppenbart att alla känner av när Ewout inte är i form, våndas och är trängd.
Johannes tar inga vilopauser i sin utveckling. Han pratar och domderar. Slänger sig i sin pappas famn. Pappan blir lycklig och känner sin suveräna ställning men i nästa sekund så sitter han i någon annans famn och är lika kärvänlig även till denna person, och till nästa och till nästa. Johannes är den mest älskade pojken som jag har upplevt. Lilla Lea blir långt efter i sin utveckling men hon är så fantastiskt söt och jag kan ändå se viss utveckling även hos denna lilla varelse.
Det är en san otrolig förmån att få vara del i alla barns utveckling. Nu ska det stängas i Internet kaféet så jag sänder väl den lilla texten som blev och lovar mig själv att bli lite flitigare med skrivandet.


Kram till Er alla Ewout

onsdag 8 maj 2013

Vishal, Jessica, Sanna och Linnea!!! Ni är stora hjältar,



Det är med stor glädje jag ser att allt det enträgna arbetet av många människor börjar att bära frukt. Det har varit ett hårt arbete att nå fram till dit vi kommit nu.

Vishal Granata var den som genom insamlade medel från sin arbetsplats och sina anhöriga hjälpte Moyo kwa Moyo att köpa den mest fantastiska tomten kan tänka sig för att bygga ett barnhem.

Året var 2009 och sedan dess har turerna varit många. Redan från början användes platsen för att hysa in ca 45 skolbarn som dagligen kom för att äta sin lunch där.

Själva byggandet gick ganska trögt. En del hinder var från svartsjuka människor i byn och det kändes i det läget osäkert att satsa stort i en by där by-ledningen mest var ute efter egen vinning. Vishal fortsatte att stötta projektet, och han fortsatte även att stötta oss i Moyo kwa Moyo.


Men de som har en aning om byggande vet att ett hus även kräver inredning, innertak, sängar, köksinredning m.m.
Då dök det upp två driftiga volontärer som heter Jessika och Sanna och dom var fast beslutade att inte ge sig förrän huset var helt inflyttningsklart. De samlade ekonomiska medel och arbetade och slet med huset under 7 månaders tid. Sedan åkte dom till Sverige ett tag men i höstas var dom åter på plats för att färdigställa barnhemmet. Då kom även Linnea in i bilden och tillsammans med våra afrikaner har dom nu nått målet.


Jessica har förbundit sig så starkt till huset och husets medarbetare och barnen där så hon har åtagit sig att även framöver vara den drivande motorn på barnhemmet så att många barn kan dra fördel av alla insatser. Ett Stort tack till järngänget Vishal, Jessica, Sanna , och Linnea samt alla afrikaner som hjälpt till.

Vishal, Jessica, Sanna och Linnea!!! Ni är stora hjältar, riktiga pärlor och jag hoppas mycket på ett gott samarbetet med Er. Tusen tack...

Ewout

söndag 5 maj 2013

Allt väl i Sverige ?

 Saknar ibland att komma över en sväng, men det finns ingen tidsutrymme och pengarna är hårt upptagna. Det skulle vara så rolig att komma med min lilla Johannes. Han är en för stor glädje för mig ensam så jag behöver dela med mig av honom till vännerna och familjen i Sverige. Barnen mår bra, Jag har fortfarande inte haft utrymme att åka med Siamin på en kardiologisk undersökning på ett lasarett i Dar es Salaam. Alfa har besvärliga blåsor framförallt på händerna. Inte heller där har jag inte lyckats att finna någon lösning.
Det går framåt med Yrkesskolan . Ett nytt golv ska gjutas idag, och sedan är det dags att bygga ett kafé. Volontärerna är duktiga med målandet. Och att ta hand om barnen och den barnpassnings platsen som inreds. Meningen är att unga mammor inte ska bli hindrade i sin utbildning för att de har fått barn i tidig ålder. En annan kategori av människor som vi vurmar för ar de som av en eller annan anledning inte har kunnat gå i skolan överhuvud tagit. Dessa ungdomar kan inte läsa/skriva och har så dåliga förutsättningar. Det skulle kännas mycket meningsfullt att ge dem ett stöd .

Ewout

En yrkesskola blir till i Matanana !!!!!




Ja det är sant vi är igång att bygga en yrkesskola i det hus där Ingalill Palm och jag började verksamheten för Föraldralösa barn i Matanana.


Då var det året 2004 och det var en mängd små barn som blev föräldralösa på grund av Aids. Nu har man tillgång till bromsmedicin och inte lika många människor dör i AIDS. Barnen som vi redan då tog hand om har blivit ungdomar. De kämpar i den dåliga grundskolan och ett antal går i mellanstadiet. Skolan är så erbarmlig dålig. Okunniga arroganta lärare. Som utnyttjar, slår och använder barnen som arbetskraft och de fåtal barn som klarar sig igenom utbildningen kommer ingenvart på arbetsmarknaden.


Med allt detta i åtanke är vi igång att starta en Yrkesskola .
Än så länge kan man välja att gå möbeltillverkningskurs , sykurs och snickarkurs. Flera yrken kommer till efterhand.
Som elev får man även en introduktions kurs i datorkunskap. Man får engelskundervisning och hjälp med att kunna läsa och skriva innan man går ur skolan. Skolan blir ställd under statlig examensnorm.


Vi riktar in oss på de särskilt behövande. De som inte har platsat i den statliga skolan. Ungdomar, unga mammor, föräldralösa barn m.m.


En stor målgrupp är givetvis de föräldralösa barn som vi under många år har lärt känna, och de som vi har tagit hand om.
Man frågar ofta när ska ni slussa ut dessa ungdomar ?. Mitt svar är när de kan försörja sig själva och denna yrkesskola är ett verktyg i denna målsättning.
Yrkesskolan ska ha ett café. Dels för mathållningen till eleverna men även för besökare. Och kunder som önskar köpa alster som tillverkas på skolan.
Lämpliga utrymmen är avsedda för ett lekis så att även unga mammor ska kunna vara delaktiga.



Finansieringen blir en tuff sak. Vi vänder oss till behövande fattiga elever. Det kommer att bli en mindre skolavgift, och de totalt medellösa ska kunna ansöka om sponsring ur en tilltänkt fond
Produkter som tillverkas ska säljas och hjälpa till med finansieringen.
Investeringsbehovet är stort.
Bygget ska färdigställas, verktyg, symaskiner tyger, virke. Ja listan är omfattande. Så nu går jag ut med en vädjan till goda givare. Vi använder samma PG konto som Heart to heart och Linneas skola använder Mark med Moyo kwa Moyo Yrkesskola.
Sen förväntar vi oss många besökare som gör sig delaktiga eller bara kommer för att uppleva.


VÄL MÖTT I MATANANA.

Ewout

onsdag 1 maj 2013

Kulturskillnader påverkar så stark

Och jag återkommer allt som oftast om detta. Det blir lätt så att vi föreställer att våra värderingar är de "sanna " värderingarna och det gör även människor från andra kulturer. Även de sitter inne med sanna värderingar. En Arab har sina Arabiska värderingar en Chines sina Chinesiska , en Svensk sina Svenska och en Afrikan har sina Afrikanska värderingar. Man kan undra om en Afrikan kommer till landsbygden i Sverige och förespråkar omfattande förändringar. Hur skulle han skulle bli bemött. Han kanske förespråkar månggifte som han berättar fungerar bra i hans hemland. Hans motivering är att man skapar en storfamilj och att ingen hamnar utanför. ( så som han tycker ofta sker i skilsmässosituationer)
Eller han kanske tycker att bortskämdheten av svensk ungdom skulle begränsas mera handfast. Han kanske tycker att var strävan till 0 tolerans i många frågor är för kategorisk. Han kanske tycker att ansvaret på arbetsmarknaden även skulle innebära ansvar hos de arbetslösa. Världen är full med tyckande, och lika full med intolerans. Detta kan vara ett problem när vi kommer som "hjälparbetare" i ett annat land. Först måste vi kolla om de verkligen vill ha vår hjälp, och vilka villkor de ställer på vår påverkan.
Sen är det politiska värderingar som har sitt inflytande. Religiösa värderingar och moraliska värderingar. Jag har mina värderingar. Min granne har sina värderingar och den nyanlända volontären har sin värdering.
Under diskussioner kan man iaktta när det är en inlärd värdering som påtalas, eller om det är en genomtänkt och bearbetad värdering. I Sverige tycks råda kollektiva värderingar, som är ingjutna från barnsben . Pa dagis i massmedia m.m. Här kan man se generationsvärderingar, mans och kvinnovärderingar. Det kan vara vansklig att framföra sina avvikande värderingar. Jag kanske måste vara försiktig att framföra mina värderingar jag kanske kan komma i klinch med oliktänkande..


 

Sex nya volontärer har anlänt.


 Efter en lyckad safari är förväntningarna stora. Det är intensiva samtal om hur var och en kan göra sig till nytta, och hur vistelsen här i Tanzania kan bli så givande som möjlig. Samtalen rör sig om Mikrofinans och solcelssystem. Unga mödrar och kulturskillnader mellan Afrika och västvärlden. Många fler ämnen lär komma på tapeten. Under denna period ska det rustas i byggnaden för den blivande yrkesskolan.
Barnen är glada att rå om nya vänner från Sverige. Allt är bra med oss Hälsningar från Matanana.


Ewout

söndag 21 april 2013

Det är riktiga höjdarstunder att vara tillsammans med barnen.


Vi har nu 24 barn och ungdomar i vår storfamilj.
Lea, Beckham, Johannes, Sara, Wittnes, Alfa, Souwadi, Pomuko, Jamsi, Bennisson Omari, Betries, Rakel, Tomani, Ciamin, Elisabet, Filippo, Jana, Isak, Justin. Ciamin, och Akisa Undrar vem jag glömmer? Dom var 24 när vi satt kring elden igår. OK då var även Douw och Vito med och de är inte helt våra barn även om de är här för det mesta..

Sambor som florerar i Sverige är inte en Tanzanisk grej. Här är det giftemal som gäller. Även om man sen vill flyta isär sa är det svårt för kvinnan. Hon kan inte gifta om sig så som mannen kan..
Om ni lyssnar på denna lilla berättelse så förstår ni vad jag menar.


Souwadi är en av våra älskade medarbetare. Hon har dottern Marta. Pappan till Marta heter Arnold . Han arbetade hos oss i flera år . Han var omtyckt och jag såg honom som ett framtids- ämne. Han skulle få hjälp med körkort och sin fortsatta utveckling. Men en vacker dag så stal han en mobiltelefon. Jag sa åt honom att gå och hämta telefonen så skulle vi resonera om saken efteråt. Detta är nu 4 år sedan tillbaka. Han har fortfarande inte kommit .Han lämnade sin hustru och sitt barn. Han lämnade ett bra arbete allt för en billig mobiltelefon. Souwadi berättade att igår att han dök upp . Han kan komma och gå som han vill för han har fortfarande familjefaderns rättigheter. Han har gift sig med ytterliga en hustru och de har ett barn.
Souwadi kan inte skilja sig och kan inte gifta sig så som mannen kan. Sorg i mitt hjärta för en sådan fin människa som Souwadi.




 

söndag 7 april 2013

I västvärlden har man svårt att acceptera auktoriteter.


I Afrika är hela systemet uppbyggd på att man ska acceptera auktoriteter.
I mötet mellan kulturer skapar detta betydande problem.
En västerländsk person (en Musungo) placeras högt på denna skala
Men när denna Musungo sen i sin tur har svårt för att acceptera Afrikaner i en auktoritär ställning så uppstår en maktkamp.

Som hjälparbetare, givare har man en makt men är den ställd under eller över den för övigt rådande auktoritets strukturen ?
Den "goda" givaren blir väldig förvånad när hans gåva blir ifrågasatt.
Han vill ge till den fattiga men med hans gåva markerar han att han ifrågasätter by-ledningens" auktoritet.
Givaren har gått förbi den rådande strukturen.
Det var by-ledningens uppgift att värna om den fattiga, men medlen att hjälpa den behövande har nu styrts förbi honom.
Givaren har markerat att han ifrågasätter "by-ledningens "auktoritet

Med vårt hjälpande riskerar vi att rubba etablerade sociala system, och resultatet blir att mottagaren blir alltmera beroende av vårt givande
Ett litet exempel.
Våra volontärer vurmar starkt för att få slut på agande i skolorna.
Verbalt angriper man lärarna inför klassen för hans barbariska handlande.
Vad har man åstadkommit med att angripa läraren? Man har åstadkommit att läraren känner sig hotad i sin auktoritet. Och detta kan resultera i att barna blir mer slagna.

Under årens gång har jag lärt mig att man måste skapa ett förhållande till läraren ,stötta honom i hans omänskliga uppgift i att hantera barn och stora klasser,
Och genom detta få läraren att önska att hjälpa barnen, att man styr så att läraren själv inser och kämpar för att barnaga upphör.

torsdag 28 mars 2013

Afrikahälsning

Lilla Beckhamn och Lea är nu fullt etablerade som våra minsta barn. Johannes klassas inte längre som liten för han är en ytterst självständig krabat. För min del alldeles för lite beroende av sin pappa.

Beckham är några månader äldre än Johannes men inte lika försigkommen. Även Lea är i samma ålder men hon är ett klent barn. Hon har fortfarande för svaga muskler för att kunna stå självständigt. Det har varit ett stort problem att jag inte lyckades att sätta kraft bakom kravet att man ska byta på henne så snart hon är blöt. Här om dagen så blev jag ordentligt arg i denna fråga och nu ser det ut som att man tar denna uppgift mer på allvar. Inom snart kommer det en utbildad barnsköterska som ska ta hand om dessa små barn och de barn som står på väntelista att få komma till oss.

Yrkesskolan som jag har tagit initiativ till i Matanana ser ut att bli en succé. Många ungdomar även från andra byar och från Mafinga hör sig nu för om de kan ansluta sig men vi är inte riktig redo för en invasion av elever ännu. Vi kan se att behovet är stort men det är många formella frågor som måste vara behandlade innan vi är redo. Passar på att önska er alla en fin Påsk...

Ewout

fredag 15 mars 2013

Det finns så många läsvärda böcker och jag läser ganska mycket..


Men jag går nog in för mycket i den text som jag läser och texten påverkar kanske mitt humör allt för mycket.

Deprimerande texter bör undvikas av en överkänslig person som jag eftersom jag inte vet om mitt humör är en följd av det som jag läser eller om det är en följd av den verklighet som jag lever i.
Hela denna min värld ska sen möta andra människors värld som i sin tur är påverkade av vad de har upplevt och vad som hänt i deras bakgrund.


Ser en tuff Muslimsk kvinna. Hon gömmer sig i sin burka, men hennes utstrålning för övigt utstrålar så mycket av hennes personlighet så det är svårt att ta fel på vem hon är. Hon kikar intensivt ur sitt burka gömställe. En glimt av hennes ögon är tillräckligt för att kunna känna igen henne på långt håll.
Jag för min del tycks ha min utstrålning Jag ser att jag inte är någon okänd personlighet i detta samhälle.
Ibland skulle jag vilja vara mera anonym men jag har inte bäddat för att vara en anonym personlighet. Vad har jag då bäddad för i mitt förberedande liv innan jag hamnade i den stund som jag är i nu ?
Minns att jag på en utställning i Stockholm blev helt fascinerad av en bild på en ung Afrikansk kvinna. Så mycket utstrålning, så exotisk och så vacker. Och nu så plötsligen ser jag att jag har letad efter denna bild och att jag gifte mig med henne året 2007.
Söker man att förverkliga det som har gett en bestående stämpel och en glimt i ens liv ?
Bilderna är inte en jämn ström av likartade bilder, utan då och då blir bilderna mera påtagliga och minnesvärda.
Vilka bilder kommer jag att möta idag? och vad har dessa bilder att göra med tidigare bilder som präglade min verklighet ?

Kanske är det så att man ser en jämn ström av bilder men sen plötsligen känner man igen någon av de bilder som glimtar förbi, och inte förrän då fastnar de som ett igenkännande i ens erfarenhetsbank.
Lea är ca 18 månader och hon är mycket liten. När hon kom så satt hennes skinn som förstora kläder kring hennes lilla kropp. Hon höll på att svälta ihjäl det var svårt att få i henne någon näring och hon hade ingen livsglimt men nu är hon som en fjäril som har föds ur en puppa .
Hennes ögon tycks inte ha bestämt sig för om hon ska lita på sin omgivning och hon har inte bestämt sig för hur stor utrymme hon ska ta i denna värld.
Men nu har hon i alla fall bestämt sig för att äta när det finns mat. Hon vet fortfarande inte att hon kan sluta äta när hon är mätt. Hon äter mera för säkerhets skull.

Det speciella som hände igår var att bilden föll på plats i min bilderbank, och där är hon nu och vi tillhör varandra. Åtminstone jag känner en gemenskap som går över en lång tidsgräns. Jag vill vara en tillgång för denna lilla människa!
På många vis kan man tycka att detta är en självklar uppgift för en barnhemsföreståndare, och det är självklart att jag har ett ansvar, och när det faller på plats så är det mer än ett ansvar då vi har själens förbund.

Jag får ett själens förbund med ett antal besökare. Då uppstår glädje! Andra bara är och den efterlängtade glädjen uteblir. Inget fel i det för alla kan vi inte passa i varandras "bilderbok"
Riktig sorglig blir det när bilderna skär sig, när det inte går att förenas. En negativitet uppstår som stör arbetet och det är fel..
Vi kom ju alla hit för att vi ville något positivt i arbetet med barnen... Vi ville alla vara en tillgång . Jag kommer att hålla stadigt i rodret tills rätt person dyker upp och kan föra skutan till nästa mål.

Det är betydande grej som håller på att byggas upp.
Ett daghem för 150 barn. Storfamiljen för ett 20- tal barn och ett barnhem för ca 24 barn.
Dessutom byggs det upp en Yrkesskolan och även ett kunskapscenter med intressanta teman . Naturmediciner, biologisk odling, energi biogas, och byggande av computer klass. m.m.
I anslutning byggs av andra krafter en grundskola. Det byggs även ett center för naturmedicin och AIDS bekämpning, så nog är det värt att kämpa för denna helhet som redan har visat sig kunna vara ett exempel för en större omgivning.


Lilla Lea 
 
 
Linnea och lilla Lea
 


söndag 24 februari 2013

Det är mycket som pågår


Så mycket så det kan vara svårt att hinna med att skriva bloggen.

Flera barn har flyttat in i det nya barnhemmet.
Lea en liten tjej som var illa undernärd, men som nu är i god form igen.
Beckham en pojke 1.5 ar som är en pigg gosse och kräver mycket uppmärksamhet.

Tre tonåringar. Zakarias, som många känner från Ulole och
Beatris en jätte fin tjej som går i Sekondarie skolan och även
Jana går där..
Alla är föraldralösa. Vår storfamilj knakar ibland i fogarna !!!!

Den omfattande satsning pa Solcells belysning är genomförd..
Nästa satsning blir en computer klass och Internet café.
Högt på önskelistan står en projektor för att kunna visa film.

Mänga härliga volontärer arbetar med att förbättra. Klädförvaring för barnen, trädgården, byggarbete. snickeri och korgmöbeltillverkning.

Grannarna gnäller på att grisarna hälsar på i deras trädgård.
Johannes har börjat prata .
Akisa har fått påssjuka
Salome har en större tomatodling.

Sommarmalört visar sin suveräna verkan att förebygga Malaria

Vi har börjat en liten klass i Yrkesskolan för att lära sig korgmöbel tillverkning.
Secondarie skolan ska erbjuda en baskunskaps kurs i dator användning.

Ewout måste avsluta bloggskrivande för att hinna hem.

Kramar från oss i Matanana

måndag 21 januari 2013

Hur förhåller vi oss till barnen...

5 januari.
Hur förhåller vi oss till barnen som vi lär känna under vår vistelse i Tanzania.
Först och främst ska vi komma ihåg att vi är tillfälliga gäster och att knyta för täta känslomässiga band kan bli ett problem när vi sedan lämmar dem.
Det gäller att stärka barnen så att de kan stå starka i sin situation.
Deras situation är att de bor i Afrika och att de möter och kommer att möta våld och corruption.

Barnen behöver stärkas i sin självkänsla och särskilt flickorna måste lära sig att inte vara tillags till höger och vänster. De måste lära sig att säga NEJ när det krävs. De behöver få kunskap valmöjligheter och trygghet
Det är den Tanzaniska kulturen som de kommer att växa upp i och för onyanserad kontakt med andra kulturer kan ge den en kulturkrock likväl som vi kan få en kulturkrock vid vårt möte med den Afrikanska kulturen.

Vill också ta upp en känslig fråga och med risk att jag irriterar några besökare
SÅ VILL JAG HÄRMED DEKLARERA ATT OMRÅDET KRING MOYO KWA MOYO SOM EN RÖKFRI ZOON.
Vi är en förebild för barnen och dom följer med stor nyfikenhet de besökare som tycks ha en hemlighet när de drar sig undan. Vad gör de som är så spännande ?. SÅ KOM IHÅG. RÖKFRI ZOON RÅDER KRING VÅRT PROJEKT!!!!!!!!!!!!

söndag 20 januari 2013

Projektet har vuxit ur sina barnskor..


8 december
Insikten om detta tränger sig på när organisationen kräver nya former. Alldeles för länge har jag vandrat i utslitna barnskor. Har nu tagit av mig strumporna för att kunna skjuta upp nödvändiga förändringar. Vi behöver en driftsledare som stoppar svinn och felaktigheter.

Pengarflödet består dels av inkomster men även av för dåligt kontrollerade utgifter.
Ska försöka analysera situationen:
Med hjälp av fantastiska människor så har verksamhetsomfattningen ökats betydligt. Jag är djupt tacksam för alla insatser. Svårigheter som har uppstått är att driftspengarna inte räcker till den nya omfattningen.

Dels har inkomsten från föreningen i Sverige minskat med 30 % i sammanhang med att givare fick intryck av att verksamheten var på upphällningen.
Dels har kostnadsläget här i Tanzania ökat. Dels har verksamhetens omfattningen ökat.
De två byggda hemmen för föräldralösa barn står nu redo for att invigas, men driftspengarna är än så länge inte på plats.
Salomes satsning på en restaurang i Mafinga har misslyckats och det kommer att dra en del kostnader att avveckla detta.
Transport kostnader har skutits i höjden.
Spillet och svinnet är oacceptabelt stort.
Salomes och Felisians satsning till att utbilda sig till Waldorfskole lärare drar mycket pengar trots att vi har fatt bidrag till själva utbildningskostnaden från Internationala Hulpfonden i Holland. Utbildningen är i Kenya under 10 omgångar så rese och boende kostnader r betydande

Tänkbara åtgärder kan vara:
Att vi måste satta stopp for byggandet under en period
Att minska lönerna.
Att minska antal barn.
Lönerna är redan skrämmande låga.
Och är det verkligen möjlig att tala om för behövande barn att nu kan vi inte hjälpa er längre?
Jag kan försöka sälja den personbil som vi äger.
Vi kan öka odlingen så att vi kan vara mera självförsörjande på mat och odla säljbara produkter.
Vi kan öka verksamheten med restaurangen och konferenssalen i Matanana.
Vi behöver se till att samtliga gäster bidrar med sin mat och boende kostnad.

Hoppas att ni håller tummarna för vår verksamhet. Potentialerna är så stora och det märkliga inträffar att ju närmare vi kommer till ett betydande genombrott ju mera tycks svårigheterna hopa sig.


Kramar från oss i Matanana.

fredag 18 januari 2013

Hej alla läsare... På grund av att jag själv är i Tanzania så har inte Ewouts blogg blivit uppdaterad.
Nu kommer inläggen att från december och framåt att komma in. 
Mvh Catharina Lind. 

5 december 2012
Jag kan inte koncentrera mig.....
Högt skrikande från kyrkor på olika håll stör koncentrationen och eventuella ödmjuka känslor men jag ska försöka att sammanfatta vad som pågår.
Elesia är nu hemma igen men hon måste opereras mera. Vet inte om det behövs en steloperation för handleden fungerar inte efter att ha varit i felläge under 18 års tid. Allt som handen har är en fortsättning. Det är sällan nog med en åtgärd. Det finns oftast en fortsättning på problemet eller att den första berättelse inte stämmer och att sanningar tycks kunna ändra sig.

Så som med lilla Vittnes. Först får man höra att hon har en infektion sen blir diagnosen att hon har svamp, och den senaste läkaren konstaterade att hon från modern var smittad med syflis. Vi godtar inte alla diagnoser men är angelägna att forska vidare i hennes hälsotillstånd.

Anka, mamma till 5 barn dog här om dagen. De bor i Matanana och det är tydligligt att vi blir inblandade i barnens framtidsöde men allt är inte bestämt ännu. Det är intressant att just när vi är klara med det återuppbyggda barnhemmet så kommer det behövande barn och har användning för dessa resurser. JAG KAN INTE TACKA ER ALLA NOG SOM HAR BIDRAGIT ATT HUSET NU ÄR ÅTERINVIGT. Alla ni fantastiska människor!!!!! Jag borde tacka var och en med namn och insats men risken är för stor att jag glömmer bort viktiga namn. Men var och en ska veta att nu mår barnen bra igen de sover under ordnade förhållande De leker i sitt härliga hus. Bennison konkar omkring med de små. Han tar ett stort ansvar!!!!. Nu blir nästa steg att solcells- belysning ska installeras. Det fattas fortfarande tak pa tvätt och toautrymmen och det fattas lite möbler i lek och vardagsutrymme.
Ewout...