I västvärlden har man svårt att acceptera auktoriteter.

I Afrika är hela systemet uppbyggd på att man ska acceptera auktoriteter.
I mötet mellan kulturer skapar detta betydande problem.
En västerländsk person (en Musungo) placeras högt på denna skala
Men när denna Musungo sen i sin tur har svårt för att acceptera Afrikaner i en auktoritär ställning så uppstår en maktkamp.

Som hjälparbetare, givare har man en makt men är den ställd under eller över den för övigt rådande auktoritets strukturen ?
Den "goda" givaren blir väldig förvånad när hans gåva blir ifrågasatt.
Han vill ge till den fattiga men med hans gåva markerar han att han ifrågasätter by-ledningens" auktoritet.
Givaren har gått förbi den rådande strukturen.
Det var by-ledningens uppgift att värna om den fattiga, men medlen att hjälpa den behövande har nu styrts förbi honom.
Givaren har markerat att han ifrågasätter "by-ledningens "auktoritet

Med vårt hjälpande riskerar vi att rubba etablerade sociala system, och resultatet blir att mottagaren blir alltmera beroende av vårt givande
Ett litet exempel.
Våra volontärer vurmar starkt för att få slut på agande i skolorna.
Verbalt angriper man lärarna inför klassen för hans barbariska handlande.
Vad har man åstadkommit med att angripa läraren? Man har åstadkommit att läraren känner sig hotad i sin auktoritet. Och detta kan resultera i att barna blir mer slagna.

Under årens gång har jag lärt mig att man måste skapa ett förhållande till läraren ,stötta honom i hans omänskliga uppgift i att hantera barn och stora klasser,
Och genom detta få läraren att önska att hjälpa barnen, att man styr så att läraren själv inser och kämpar för att barnaga upphör.