fredag 23 december 2011


Storfamiljen i Matanana
 önskar
alla våra vänner
och alla läsare en riktigt
God jul

torsdag 22 december 2011

Visst är spännande att fundera på hur mycket man utformar sitt eget liv och hur mycket ödet har med saken att göra och vad som beror på omgivningen.
Dagens uppgift är förutom att överleva att förbereda inför julen och att hämta pengar och ta hand om volontärer och se till att de har meningsfulla uppgifter samt fixa så att det finns material till dessa uppgifter. Nu har även Zakaria Kazi-tani kommit med i gänget.

Volontärerna Signe Rosell , Josefine Konen Mariam Fathulahzadeh och Ellen Hagelin har tagit på sig att utforma/bygga uteplatsen till barnhemmet som vi håller på att återuppbygga. När de tröttnade på att bara konka sten så har de börjat med att juldekorera. Granen fattas men kanske får det bli Julcypress eller en tall. Gänget (släcktingarna) till Jessica och Sanna har gått ut hårt med snickrandet i Bumulayinga . Det stora arbetet är innertaket men vi ska även komma igång med badrummet toarna och köket.

Sanna och Jessicas föräldrar har nog goda anlag för tiggande för de har lyckats tigga till sig två proffsiga skruvdragare som höjer standarden på vårt byggande och det TACKAR vi för…

Vilket Julfirande kan vi förvänta oss? Många gäster höga förväntningar. Det blir även ett intensivt kyrkobesök. Troligen med ett anförande av Salome Johannes och mig. Det är förvirrande att vi har så olika föreställningar om vår religion. Det är tydligen inte så lätt att följa sitt djupt kristna budskap att inte döma,  men visst är det härlig med alla möjligheter man får att lära sig av både av det positiva och det negativa.

Hälsningar Ewout

Ja visst är han fin min lille son !!!. och stark....

Han behöver nog växa upp snabbt för hans pappa år lite utsliten.
Jag  är åter igen i ett trängt läge. Fyra volontärer (Irene Granlund och hennes ungdomar) ska komma imorgon, och nätverket till mailen är helt kasst just nu så jag har svårt att få fram vilken tid de landar i Dar. Men nutidens andliga böcker upplyser mig att jag är skapare av mitt eget öde. Har jag skapat att jag är ute i sista minuten allt som oftast?. Men då är det väl även mitt skapande som får mig att klara biffen i sista minuten. Så kommer det även att bli denna gång  men det är inte särskilt vilsamt.
Zakarias Raouf Kazi Kazi-tani sitter på bussen från Dar till Mafinga. Är med några barn där för att hämta honom på eftermiddagen. Barnen verka tröttna på mitt picklande på datorn så jag får nog ge mig av nu. Vi hörs sen.
Ewout

söndag 18 december 2011

Tack Maria Nordström för fina bilder


Salome och Johannes


Johannes




Bensson


Alfa 


Alfred


Sara


Wittnes


Savadi







Så kom det lite bilder på Johannes..
Tack Lena Göransson.



Johannes


Johannes och Salome



Ewout lagar mat...
Julen står för dörren och det är många människor som har valt att fira Jul i vår storfamilj....

Volontärer och besökare blir sammanlagt 20 gäster från Sverige.
Den 26 -12 blir det dop. Lilla Johannes ska döpas. Han är då i det närmaste 5 månader gammal och väldig försigkommen för sin ålder. Min lilla pojke känns inte mycket som en baby längre. Han är delaktig i allt som händer omkring honom. Någon dricker ur en flaska och han vill ha en klunk.
Barn springer förbi och han ser ut som om han vill springa efter. Förutom mamman och Akisa sa ligger även pappa bra till. Jag kan inte bara vara med honom. När det är min uppgift att ta hand om honom så gör vi gärna ett litet äventyr som att hälsa på någon. Till exempel hans mormor eller så går vi till dagisbarnen och låter dom gulla och bära på honom. När Johannes är med så är succen given. Han kan nu vända på sig och det är inte lämplig längre att lägga honom där han kan ramla ned. Jag älskar honom över alla gränser.

Detta med att älska sin omgivning har blivit som en sjukdom hos mig. När jag ser Lilla Johannes så smälter verkligen mitt hjärta. Akisa, Salome, barnen i storfamiljen. Hjärtat är som i en härdsmälta. Vet inte om denna överväldigande känsla är hjärtstärkande eller om den kommer att ta kål pa mig. Ett barn kommer springande. "härdsmälta" Salome säger något på sin härliga Afrikansk brutna engelska "härdsmälta" Ett par barn hjälper mig att plantera bönor. De håller om varandra och har en rytmisk hopp dans för sig . Ned med klacken för att göra en grop och hopp ned med bönan, hopp en liten släng med andra foten för att täcka bönan med jord hopp ned med klacken, hopp och detta i en rytmisk fart. De skuttar fram på åkern och Ewout han har 'härdsmälta". Sara kommer med sina krokiga ben och vill vara med Baba "härdsmälta"

Akisa undrar om hon kan följa med och fiska "härdsmälta" Vet inte om det är ett ålderstecken, men jag ser så mycket kärlek var jag än tittar. Brottar ned en slyngel som försöker lura mig. Mitt under brottningen så skrattar vi tillsammans och han rättar till sitt misstag "härdsmälta". Polisen stoppar mig och han försöker att klämma mig på en muta. Jag går ut och vänder fickorna ut och in . Tomt som du ser.. det finns inget att hämta. Vi skrattar tillsamans och han vinkar av mig. Inte direkt någon härdsmälta men vi gillar varandra och nästa gång vi ses så vinkar han igenkännande. Vi har blivit vänner.
Kan man ta Afrika som det är så finns det så mycket att hämta. Så mycket gemenskap så mycket värme. men om man bara ser till fakta att de vill ha lite av vårt överskott så fastnar man i en irritations känsla.

Julen står för dörren. Många förväntningar på en fridfull Jul och många besvikelser. Ett barn måste passa sin mamma som håller på att dö i AIDS. En familj sitter i ett hörn av sitt lilla lerhus och grästaket läcker tändstickorna är blöta filten är blöt och de hoppas bara att få överleva. Evelina måste ta hand om sin pappa som inte har några armar. Hon skulle hellre gå och leka med sina kompisar. Mamman vars bröst har sinat är förtvivlad hur ska hon kunna trösta sin gråtande baby. Den ensamma äldre personen i Sverige tittar på telefonen . Kommer mina barn att ringa denna Jul ? I Sverige snöar det och i Afrika kan värmen vara odräglig Men det går ett sus genom värden.. En längtan att få uppleva en riktig jul med "härdsmälta" för mänskligheten.

Vi önskar er en riktigt God Jul...
Ewout

tisdag 13 december 2011

Somliga blir straffade direkt….

Jag hade gnällt på Catharina som hjälper mig med i bloggen att hon skulle ha missuppfattat något i texten . Men kitt !!! Jag hade sett fel och måste snabbt sända ett mail för att rätta mitt misstag. Men att snabbt sända ett mail låter ju enkelt när allt nätverk försvann och jag skulle åka snart....... Men till slut fick jag iväg ett förlåt. Tack snälla Catharina för att du står ut med mig.

Missförstånd är en vanlig vara här. Kulturskilnader språksvårigheter m.m.

Just nu vill jag åter igen ta upp frågan om små barns uppfostran.
Den Svenska med stor hänsyn. Att inte såra känslor. Att låta barnet få erfararenheter på egen hand.
Många bra saker som många psykologer och kunnig folk har utarbetat. Omsorg , omsorg omsorg … Mycket bra men är barnen så lyckliga? Har de lärt sig att klara svårigheter? Har de lärt sig att ta hänsyn till andra ?

Och sedan den Afrikanska. Babyomvårdnaden här är enastående. Barnet har en fantastisk närhet till mamman. Sen kan det vara svårt för en västerländare att se om det är så bra. Man sätter ganska handfasta gränser för barnet och barnen i den Afrikanska familjen blir snabbt "rumsrena". Barnen är med i arbetet först som litet knyte som ligger nära mamman som arbetar och sedan som treåring där dom på lek hjälper till och som femåring hjälper till på riktig. Det sitter i barnet att "leken" är att göra som mamman gör.

Sen blir det barnuppfostran på Moyo kwa Moyo. Här råder ett bestämt förbud att aga barnen och det känns helt riktig. Men folk som arbetar här och har sina barn med sig kan missa och klatchar till sin unge. Stor upprördhet bland volontärerna. Våra små barn är klyftiga varelser har snabbt upptäckt vem av volontärerna de kan fly till när någon ställer krav på dem.
Barnen hamnar mellan två kulturer och den bekvämaste vägen för barnet är att välja att fly in i Musungo-kulturen. De pruttar på sig de kissar på sig. De börjar att prata barnspråk igen. Struntar i att lyssna på sin uppfostrare .


Systemet i väst har reglerat detta med blöjor dagisfröknar och barnomsorg.
Här hos oss hamnar barnet utanför sin Afrikanska miljö. De klänger sig fast vid besökare och denna besökare uppfattar att barnet har ett starkt behov av deras kärlek. Så det vankas länge och väl med barnet glidande tillbaka till babystadiet.
Hur ska man hantera detta ? Vår (Storfamiljens) fostran går ut på att barnen visst ska närmas med stor kärlek, men även med ett bestämt gränsdragande. I detta är kärlek att hjälpa barnet med gränser. Ett robust bemötande av barnet är viktig här. Vi som kommer utifrån måste inse att vi bara är en liten del av barnens framtid. Barnen ska bo och leva här i den Afrikanska kulturen och det är vår uppgift att förbereda dem och hjälpa dom att klara sig för denna sin egen kultur.

VAR KÄRLEKSFULL MEN BESTÄMD.
HJÄLP BARNET MED ATT FÖLJA BEGRÄNSNINGAR.
Hälsningar Ewout

söndag 11 december 2011

Många positiva saker händer!!!!
En av de stora givare LUNDALOGIK AB har åter berikat Heart to Heart med en underbar Julgåva 10.000 kr. Det är en fantastisk julgåva. De har även tidigare bidragit med välkomna pengar till barnhemmet i Bumulayinga och sammanlagt har de givit den fantastiska summan av 50.000 skr.
Årets gåva gör det möjlig att förse det vackra huset med en lång 20 meter balkong. Det är vår välgörare VISHAL som påverkat det företag som han jobbar vid så att de blir stimulerade att skänka denna fantastiska julgåva!!!!!! Vishal är i början på Januari på väg att besöka oss under sin bröllopsresa.!!!

 http://metrobloggen.se/volontar/  Vishals blogg

Familjen Ambregtsson har ytterligt hjälpt oss att hjälpa Baba Evelina så nu blir det möjlig att hjälpa honom och hans dotter med inredningen av hans nya hus. Härliga julklappar!!!!
Volontärerna Henrik Walen och hans flickvän Katy har haft en insamling för färdigställande av det nya daghemmet i Matanana och ett mäktig tak på restaurangköket. Kan tala om att det var en betydande gåva som de och deras vänner har bidragit med. HELA 2.000.000:/ TSH. Idag läggs de sista takplåten på och det är inte en dag för tidig för regnet vräkte ned 100 m.m i en ända skur.

Volontärerna Carolin Backlund och Angelika Andersson har lämnat fotavtryck här i Matanana genom att måla och göra barnvänligt i det stora daghemsrummet vid "hotellet'
Lena Göransson har haft en insamling i sin bekantskapskrets och resultatet är hundratals skoltröjor. I första hand till föräldralösa barn, men tröjorna räcker även till många andra behövande barn.

Vädjar åter igen att de som har besökt oss sänder bilder till Catharina Lind

 cathnilla@msn.com
Särskilt efterfrågas bilder att publicera i bloggen på lilla Johannes.

Hälsningar Ewout

lördag 10 december 2011

Hej alla vänner...

Energier flödar , pengar flödar, kärlek flödar. Hat flödar, avund, välvilja och motvilja flödar. Mot oss och från oss en mängd energier. Vi behöver vara medvetna om dessa energier . Vi kan lyfta eller sänka en händelse. Vi kan locka fram oanade styrkor hos en talare genom att "LYSNA" Vi kan göra en talare osäker och virrig. Vi måste bli medvetna om den skaparkraft som finns i oss.

Barnen har ett litet uppträdande. De har övat de har förberett sig. Men storfamiljen är inte komplett . Flera är bortresta och flera är försenade . Barnen anstränger sig men det vill inte bli riktig flyt i aktiviteten. Och plötsligen ser jag att åhörarna är inte givare av energi. De är konsumenter och vill låta sig underhållas. ......
Västvärden kommer med pengar till Afrika. Pengar kan omvandlas och omräknas till energier och där kan de utgöra ett positivt flöde. Särskilt om det är pengar som är skänkta av ett gott hjärta. Pengars energiers värde kan även minskas. Den välvilliga givaren kan äta tillbaka energier genom att ställa krävande krav på hur mottagaren ska använda pengarna. Revisionen kan utgöra ett positivt bidrag, men kan även bidra negativt. Vi kräver . Vi kräver !!!!! Givaren vill ha full utdelning av sin gåva . Han vill känna sig berikad av att hans bidrag var av stort värde.


Moster Tilda ska ge en gåva till lilla Lotta och lilla Lotta ska veta att gåvan är en stor gåva. Lotta måste värdera gåvan och Moster Tilda har specificerat hur gåvan ska användas. Du ska vara väldigt rädd om gåvan och inte ge bort den till någon annan. Det är kanske en gåva som har gått i arv och kedjan ska inte brytas. Men snilla Lotta gå nu till moster och tacka. Jag förstår inte vad som har hänt med Lotta ? Hon är ju inte ens tacksam !. Om man skulle kalkylera i ett vidare perspektiv om kärlek, pengar, energier så skulle det inte förvåna mig om man kom fram till att vi fortfarande dränerar Afrika på en mängd med saker.
En känslig person som jag upplever att alla dessa energier och glädjen över positiva energier ger jubel i hjärtat. Jag ser att jag måste hålla styr när negativa energier ställer sig på scenen. Ewout du får inte låta dig tyngas av dessa energier, för då har den negativa sändaren fått bingo och kommer att sända mera av den varan. Ibland känner jag mig som en mjölkkossa. Omgivningen kan så till den milda grad klämma ur dropparna ur denna tåliga ko..... Undrar hur det påverkar hälsan att känna sig utnyttjad under längre perioder. Tror mig veta att hjärtat påverkas av både positivt och negativt.

Får väl åka en sväng till lilla Johannes. Han är totalt utan illvilliga energier. Visserligen kan han bli irriterad när han inte snabbt får som han vill men hela hans väsen är så fyllt med härligheten. Han rör sig ständig när han är aktiv. Armar och ben tränar. Till och med syns lite magmuskelknippen. Det känns som att han blir stark som en björn. När vi kommer igång med kramande och gullande så känner jag att han är mycket stark för sin ålder. Här slänger sig Tarsan på sin modståndare och gormar medan han biter med sin tandlösa mun.
Det är väl få barn som är så uppassad och älskad av så många. Vi kom hem efter ett par dagars frånvarande. Hela storfamiljen kom störtandes. knuffandes och brottandes för att vara den som får ta emot Johannes!!!!!!!!!!
Han har ganska mörka ögon nu men inte med den bruna tonen som Salome. De är mera mörkblå eller om man kan kalla det för stålblå.
Det är ett äventyr att gå med honom i folksamlingar och det är nästan ingen som inte blir berörd av honom. "Vad är detta för barn ? Jag blir kär i honom fast jag aldrig har sett honom förut"
Har inte tid att skriva mera nu för nu jag ska hem och gull-brottas med Johannes !!!

 Hälsningar Ewout