Det är stor aktivitet kring återuppbyggandet av barnhemmet i Matanana.

Våra fantastiska Volontarer arbetar ihärdig att bli klara till invigningsdagen den 21 november. Det ska bli så underbart att se våra älskade ungar flyta in i sina respektive rum. Vi förväntar oss att det ska finnas utrymme till några flera behövande föräldralösa barn. Men det är svårt att avisera när vi inte är riktigt redo. Anar redan att vi blir översvämmade med förfrågningar. Bland annat är det en mentalstörd blivande mamma som har deklarerad att hon minsann ska ta kål på den tvilling som hon väntar.........

Det är tufft at bli äldre. Dels kan jag inte springa så fort längre och jag blir emellanåt orimligt trött. Förestående generations skifte tar även stor kraft i anspråk. Det finns människor som vill ta ansvar men är de beredda att axla ansvaret som krävs? Som det är nu så är ansvaret ändå mitt och en övergångsperiod kan bli nog så kämpig.

Julen står inför oss. Det ska bli ytterst spännande . Det är en hel del volontärer och gäster som ska fira sin jul här hos oss.
Vad är det de förväntar sig, och vad är det som vi kan bjuda på?
Salomes och min ambition är att vi ska fira Julen med Kristi födelse som det centrala. Vi vill begränsa det "amerikanska" inflytande som vi tycker har förgiftad Julfirandet i västvärlden.
Innerlig samvaro sång musik, julspel och god mat. Kanske en Julberättelse och en lyktvandring. Jag ser fram emot julen och hoppas att vi som är här kan ge det innehåll som är det verkliga julbudskapet.

Hälsningar Evout

Barn och kycklingar

Kan man tänka sig att jag blev så arg på min älskade Johannes, och jag tror att han faktisk tog det till sig och lärde sig något.
Kan man bli arg på en sådan liten pojke? Jag våndades nog mer än vad han gjorde. Vad som hände var att han gick till en höna med små kycklingar. Ha trotsade den arga hönan och tog en kyckling och Johannes är alldeles för stark så kycklingen kollapsade. Johannes tyckte inte om denna livlösa kyckling längre så han tog en ny. Nu var jag framme för att rädda kycklingen men Johannes klämde även för hårt på denna kyckling. Jag blev arg och tog ifrån honom den nu döda kycklingen. Det som grämer mig mest är alla små och stora kontroverser som jag inser ligger framför mig och min härliga son.
Att observera att han inte tog värre åt sig än att jag hittade honom högt uppflugen på ett två meter högt staket. Han tittade omkring sig och skrattade.Min kära älskling tar ingen hänsyn till sin känsliga pappa. Pust... pust. Vill att Johanes ska utveckla sig men hur kan jag samtidig beskydda honom ? Lite senare när jag går omkring med honom så kallade han mig plötsligen för Kaka …som betyder farbror. Han skrattade och kollade hur jag reagerade. Ser att nästa äventyr kommer att handla om att han börjar tala.

Hälsningar Ewout