Dar es Salaam är en mycket stor stad. Men det är ändå ganska lätt att hitta där, när man förstår att centrum är inramat av Indiska oceanen i öst och hamnen i syd. Om man följer kusten lite norrut kommer man till Coco beach. Stranden här blir nästan uteslutande använd av den lokala befolkningen. Det fins en restaurang där man kan trivas och äta god grillad fisk. Personen som säljer souvenirer där är Jusuf. Honom anser jag vara en pålitlig god vän till mig. Han kan vara vägvisare och allmänt vara till nytta. Coco beach är tyvärr ingen obegränsat bra strand, men jag uppskattar att det inte är sådan turistisk stämning som råder. Den mera perfekta stranden ligger söderut från Dar vid Pipeo beach. Man måste åka taxi över med färjan och sen ca 7 km söderut. Här är ett hotell med västerländsk standard. Hotellrummen är hyddor (enkla, men med god standard, och bra trygghet). Detta är en upplevelse om man får det att passa in i den övriga planeringen.

Hotellet som vi har använt i centrum är Sleep inn hotell. Ligger vid Bourgiba avenu. Centralt beläget, alldeles intill Kiaroko marknaden och saluhall. Håll i väskan ordentligt här i trängseln. Men ändå en upplevelse. Om man går österut från centrum kan man gotta sig i Mövenpick hotel (det gamla Sheraton, med prålande kolonialstil till överkomligt pris. Det är ett kul ställe att fika och vila upp sig på.

Kära dagbok.

Jag har inte kommit åt att skriva på ett tag nu, men det vill inte säga att jag inte tänker på Afrika. Nästan tvärtom, jag har svårt att tänka på något annat.

Jag har goda rapporter från Salome om lilla Alfa. Han har blivit mycket social, leker bra och har skapligt god hälsa. Salome tror att vi kan klara hans hälsa med den bromsmedicin som han nu får.

Torrperioden har börjat mycket tidigt. Majsen var inte tillräckligt utvecklad, så det är en ganska klen skörd som kan förväntas. Jag är glad att vi satte så mycket sötpotatis, för den klarar torkan bättre. Men allmänt i byn är det en katastrof om majsskörden bli dålig. För många är det den enda grödan och det enda som de livnär sig på.

Det är så roligt att det är flera volontärer som ska vara delaktiga i arbetet framöver. Nu den 24 är det Marcus som åker och den sjunde juli åker Camilla och Cecilia. Och sen kommer flera pö om pö. Jag frågade Salome om det inte var jobbigt att ha västerlänningar där när jag inte är där, men hon sa att hon talade för alla, att det var mycket uppskattat med människor som kommer och är delaktiga.

Vad är det då som väntar den som åker när man väl har kommit iväg, kramat om dem som är hemma, packat alldeles för mycket och sitter och funderar på vad den har glömt? Om du har passet och visakort så kan du koppla av. Det mesta går att köpa där. Det finns god läkarvård för den som har råd. Malaria kan vara ett problem i den varma delen av Tanzania. Ta med myggstift. Man blir biten av myggor men det innebär inte att man automatisk blir smittad. Det finns bra och billig medicin att köpa i varje apotek. Man tar det förebyggande, och om man tycker att man inte mår helt bra, så tar man någon tablett till som medicin. Det handlar framförallt om att sätta in behandling vid blotta misstanken. Sen är det bra att söka upp läkare. När man efter flygresan väl är framme i Dar es Salaam (man säger oftast bara Dar) så märker man verkligen att man är i ett tropiskt land. Värmen känns som en bastu. Och svettande fyller man i ett kort med uppgifter om person och vistelse. Det är viktigt att man uppger att man kommer som turist (annars hamnar man i ett oändlig krånglande). Man betalar 50 US dollar som visumavgift och fyller i vistelseadress.