måndag 11 april 2011


Kultur skillnader är en påtaglig del av att vara i Afrika. Man blir inte bara konfronterad med den nya kulturen som man möter, utan man blir även mera medveten om den kultur som man är hemtam med. Först är man övertygad om att den kultur som man kommer ifrån ar totalt överlägsen, men med tiden ser man mer och mer ett berättigande i den nya kulturen.
Det är svårt att verkligen kunna ändra något i det nya landet förrän man har adopterats och blir en del av denna kultur. Det är några fenomen som jag skulle vilja sätta fingret på. Afrikaner är inte alltid stolta över sitt Afrikanska arv. I detta har de lätt för att bejaka andra kulturer särskilt den västerländska. Denna person förlorar då stora delar av sin egna ursprungs kultur och kan bli mera västerländsk än västerländare. Men de blir då ganska främmande fåglar i sitt egna land.

Hustrun till vår lärare hamnar i denna position. Hon är så angelägen att vara en del av volontärgänget, så hon kommer då snett med byborna. Hon går mera utmanande klädd än volontärerna . Hon markerar att hon inte tillhör bybefolkningen ,talar engelska med byborna fastän Swahili är hennes modersmål. Detta resulterar i besvärliga svartsjuke situationer och det är tacksamt att skvallra om vår älskade Margrit.

Emellanåt knepar det till sig ordentlig. Ryktesspridningen och skvallrets vägar går höga. I de små byarna här är skvaller en tacksam sysselsättning. Salome och jag har det besvärlig med att inte ryktena ska ta kål på verksamheten. .Man kan även minnas liknande situationer i bonde samhället i avfolkningsbygder i Sverige (När skönheten kom till byn då var klokheten där, de skjöto med många pilar) eller hur det nu var Ewert Taube uttryckte det?

Min far hade det jobbig som halvblod Indonesien/Holland. Han ville inte vara Indonesier så han markerad med överdriven kraft sin Holländskhet.
Svenska volontärer brottas har minst lika mycket med I-lands problem som med Ulands problemen. Det är inte alltid lätt att släppa sin svenskhet och att öppet gå in i den okända kulturens egenheter. Det är en del som klarar med glans att släppa sin svenskhet, och att fullständig uppleva det "nya" andra klamrar sig fast vid sin svenskhet.
Vi är i en stor utmaning. Det är fantastisk att kunna lära känna så många människor, och att vara utsatt för så många upplevelser.

Pieter vår byggnads ansvarige var helt salig. Han var i upplösningstillstånd när han vid städandet av brandplatsen hittade en ganska oskadad bibel. Hettan måste ha varit så stor under branden INGET hade skonats. Och mitt i detta hittar Peter en ganska oskadd bibel. Miraklet var ett faktum för honom.!!!! Volontärerna upplevde ett markant stjärnfall när huset stod i ljusan låga.... Jag upplevde en oanad kraft mitt i svårigheterna. Med stor glädje berättar jag för alla som vill höra att stöd kan förväntas frön vännerna i Sverige. Alla vill vi känna att vi har varit med om något stort. Och detta stora hänger kvar när vi nu med kraft har påbörjat återuppbyggnaden...........

Hälsningar Ewout

1 kommentar:

  1. Nils Ferlin skrev den texten och Lillebror Söderlund gjorde melodin. Jag läser ofta om ditt outtröttliga arbete och hur mycket du lyckas åstadkomma med små slantar. Lycka till med husbygget, kulturskolan och allt!

    SvaraRadera