söndag 1 maj 2011

Vet inte om ni har upptäckt det, Men jag har kommit underfund med att livet inte alltid är sa lätt!!!! (vilken insikt!!). Människor som man umgås med och som man kommer parallellt med finner man alltmöjlig gott hos. Och personen svarar med att finna gott hos en själv sen är det något som händer. Sympatin vänds till att bli antipati. Och plötsligen börjar båda parten att leta efter fel hos den andra. Vad man framförallt inte tål är att felet skulle vara hos en själv. Då gäller det att finna fel hos den andra och den negativa spiralen är igång.
Tyvärr har vi kommit i en negativ spiral med kindergarten läraren Julius. Han kommer nog att åka tillbaka till Kenya.

Detta innebar att vi verkligen får tänka till över hur vi ska sköta var småbarnsverksamhet. Att bara ta hand om små barn som behöver ha stöd och passning är i sig själv inte så svårt. Svårigheten blir större när två olika kulturer ska bestämma hur denna passning ska ske. I det Afrikanska gör man inget större väsen av att passa barnen. När dom är mycket små så är de på mammas rygg i en bärsele(duk) men sedan när de blir lite större så är det framförallt stora syster som tar hand om barnet.
I västvärlden vill vi ge barnen mera stimulans. Vi ordnar aktiviteter. Vi har en ständig fokusering på barnet. Detta resulterar i att barnet blir alltmera beroende av yttre stimulans. Och i negativa fall kan det urarta till att vi daltar och klemar med barnet.
Är det detta som vi vill bidra med i barnverksamheten här? Kan vi inte finna en form, där det Afrikanska står i centrum och där vi frän väst bidrar med en marginell stimulans. ?Barnet ska ju ändå leva i detta land.

Det stora kulturhuset är så gott som färdig . På lördag ska det vara en stor aktivitet här. Den utlysta kreativitets tävlingen ska gå av stapeln. Det har kommit in en del alster men jag förväntar mig att upprepning måste ske för att det ska ge det resultat som jag hoppas på .Ett resultat av produkter som kan tillverkas och säljas cooperativt.

Salome och jag var kallade till ett möte i Bumulyainga. Den märkliga frågan för mötet var, vad vi var för några. Vad som är vara ambitioner och vad vi har för framtidsplaner. Man tyckte att vi arbetade utan att samarbeta med byledningen, Jättebra om ni vill vara delaktiga i att hjälpa med de behövande barnen. De behöver ha mera varierad kost, frukt och mera grönsaker. Vi är verkligen tacksam för att ni vill vara behjälplig. Ne ni har missuppfattad detta mötets syfte. Mötets syfte var att se om Moyo kwa moyo kan åta sig mera barn, och mera uppgifter. Det tog mig en stund att smälta svaret, men sen insåg jag ändå att jag borde se detta möte som ett första steg till bättre samarbete, och större delaktighet av byarna.!

Hälsningar Ewout

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar