Mör i hela kroppen…..

Höll på att knäcka handleden när jag gav mig på en stor bjässe igår.
Vi var i Makambako och jag hade köpt sättpotatis. Jag betalade och säljaren skulle göra i ordning potatisen medans jag flyttade fram bilen. När jag kommer tillbaka så har han inte gjort i ordning utan han säger att priset har gått upp. Jag ilsknar till och begär pengarna tillbaka . Under tiden har folk samlats för att se varför vi bråkar. Med knytnävarna sätter jag kraft bakom min begäran att få tillbaka pengarna. Han försöker att få åskådarna på sin sida men det tycks inte lyckas. Jag hotar igen och han börjar leta efter pengarna. Påhejad av omgivningen gör jag letandet svårt för honom men till slut har han fått upp pengarna och jag börjar gå därifrån.

Det roliga med hela historien är att jag har vunnit omgivningens respekt och många försäljare erbjuder mig nu sättpotatis till ett gott pris. Måste ändå akta mig för att inte gå över gränsen men än så länge har jag skaffat mig ett gott rykte och respekt.

Dagens chock är mamman som kom med en liten flicka på 6månader. Barnet har ingen analöppning. Läkare har öppnat buken och ändtarmen kommer ut mitt på magen. Enligt mamman vill läkarna vänta med operationen tills barnet är lite äldre. Det är kanske riktigt eller så förväntar sig läkarna att barnet har avlidit tills dess. Ändtarmen hänger utanför magen och bajset är svårt att hantera men trots allt så har mamman lyckats med att hålla infektioner borta från såret.

Längtar så ryslig efter att Anamed och de tyska läkarna ska komma igång snart. Uppgifterna är övermäktiga. I November kommer vår kära doktor Thomas tillbaka och jag hoppas att vi kan stötta mamman tills dess och att vi kan hålla infektioner borta samt hålla i familjen när det inte finns någon pappa…

Hälsningar från oss i Matanana...