Hej igen !!! Hoppas att allt är väl med er alla läsarna och med Sverige.

Alla människor är i sin kamp om sin överlevnad .  Det går bra med Moyo kwa Moyo. Problemet är bara  att problemen är så stora häroch jag försöker att göra så mycket som jag kan.

Risken är att jag bränner ut mig som man säger i Sverige. Det är bestämda saker som frestar på värre hos mig  och andra saker klarar jag elegant. Får till och med energi av svårigheter som jag bemästrar.

Var och hämtade den tyska doktorn Tomas , hans son Jonas och vännen Tobias. Det är ytterst svårt att köpa bensin just nu. Regeringen lägger sig i vilka priser bensinbolagen ska ta och med det följer att bensinstationerna strejkar och stänger bensinstationerna så det finns ingen bensin så jag blev tvungen att åka till Iringa med buss  och sen med gästerna i en stor taxi till Mafinga igen.

Taxiföraren försökte först att ta hutlöst betalt och när det inte lyckades  så försökte han stjäla en kamera!!. Men det går inte när jag är på det humöret!!!!. Han ångrade sig bittert när jag gick till attack. Tro mig eller inte men  denna typ av problem livar upp mig men sen om jag inte hittar ett viktig papper, eller när pengarna inte räcker så  räcker min styrka inte till.
Försöker febrilt att hitta människor som kan hjälpa mig med denna typ av problem. Men det tycks inte vara lätt att hitta någon som kan vara mig behjälplig, istället har jag då kanske ytterligt hittat någon som belastar......

Måste åka snabbt till min lilla kärnfamilj. Ni vet att jag älskar storfamiljen  men det är ändå till slut Salome, Akisa och Johannes som är källan till min överlevnad .
Jag vill ha en dundrande fest för att välkomna Johannes till jorden och då specifikt  till vår familj men jag måste lungna mig ( tänk er Ewout måste lungna sig ?!?!)
Inte förrän 40 dagar efter födseln  får jag ställa till en fest till sonens ära. Det blir den 9 September om jag räknat rätt.  Innan dess är han för mottaglig för dåliga andar. "Kan du inte se att en del människor har dåliga andar och det är inte bra om dessa människor tittar pa Johannes." Sager Salome. 

Jag har inte tänkt på det, men när jag ser på Johannes  så kan jag hålla med om att han är för mycket från himmlen ännu.  Han måste kanske stadga till sig innan han kan tampas med jordelivet och alla svårigheter här. Johannes är som afrikansk baby är så inbäddad i beskydd . Han är på något vis född, men ändå inte född. Mammans sfär omfamnar honom så starkt. Nästan som en kängruunge. Jag kysser honom varlig på hans panna och han tittar förvanat. Vad var det ? Det var inte Mamma.!?
Men vänta bara till efter festen om 29 dagar. Då ska jag få vara med och ta min papparoll fullt ut !!!

Hälsningar från oss i Matanana.