Hade en dröm och vaknade med en obehagskänsla.

Först var det den starka känslan av det som hände igår. Man berättade att när jag inte var hemma så kom ett ungt par för att träffa läkaren Men de kom försent för Dr Thomas hade redan åkt.
Paret har en pytte liten Albino baby. Det är uppenbart att de borde ha träffat vår mirakeldoktor.
Jag var fullt upptagen och när jag fick tid så var de redan försvunna. Samtalade med Salome och insåg att jag inte kan vara till hjälp för alla. Men sen lever jag mig in i denna lilla familjs situation. Ett undernärt albino barn har många odds emot sig. "och sen då barnet kanske dör, och sen då!? Jag är nog för inlevande för detta arbete. Låter mig beröras för mycket. Ett litet albino barn är någonstans det mest utsatta som man kan tänka sig i denna hårda fattigdoms situation.
Nu står jag här med min otillräcklighet. ”Ewout du såg och du gjorde inget!!!!”
Sedan inatt så drömde jag en stark detaljerad dröm där jag blir frånåkt när en taxi ska ta mig och mina vänner till ett flyg. Känslan av oro sitter ännu kvar nu när jag berättar.

Tror på ett sammanhang, och måste nog ta mig tid att besöka den lilla utsatta familjen med sitt lilla albino barn annars riskerar jag att bli förföljd av skuld och känslor av att inte räcka till.
Och sen går tankarna till lilla Johannes. Nå så liten är han inte längre. Hans bastanta kropp fäktar långa tider och sen somnar han och är helt avkopplad. Han har verkligen många odds med sig. Så älskad så omhuldad, dubbelt så stor som det jämngamla albino barnet. Varför är det så ? varför har en del allt och lite till och varför har andra inte det mest nödvändiga??
För mig är det uppenbart att vi som har, har en skyldighet att dela med oss.

Gode Gud bevara oss från otillräcklighet
bevara oss från själviskhet och egoism
Gode Gud var med de svaga , och var med oss som inte räcker till.
Du ger mig rika möjligheter att vara ditt verktyg, att vara dina händer.
Led min väg tillbaka till detta utsatta barn.
Och lär mig att i detta barn finns du