Hej alla vänner och läsare !!!

Vi har det bra. Ett fantastiskt gäng med Volontärer arbetar hårt med
återuppbyggandet av barnhemmet i Matanana
Tiden går och dagboken kommer i kläm på grund av tidsbrist.

Det börjar bli allt flera viljor som vill påverka  projektet. För det mesta är detta positivt och uppgifterna är obegränsade. Men tyvär tycks man mest se de uppgifter som jag har tagit som min uppgift och det är tydligen svårare att hitta uppgifter på sidan om "min kaka'
Min åsikt är att det finns många sätt att lösa uppgifter på och att det inte är kreativt att försöka att ändra på "MITT" sätt att lösa mina uppgifter. Lika lite som det är kreativ att jag lägger ner möda på att ändra på andra personers sätt att lösa DERAS uppgifter.

Det är bättre att varje person som har ambitioner att verka här tar sig en egen uppgift och sköter den på sitt egna sätt eller att vi kommer överens om att jag delar med mig av en del uppgifter och att vi har ansvarsområden som vi vill arbeta helhjärtat med. Jag ser mitt ansvarsområde i Restaurangen, jordbruket och storfamiljen.. I dessa områden vill jag vara lyhörd för konstruktiva råd, men jag vill vara ensam i beslutsfattandet.!!!

Ordet FRIHET är ett bärande ord som borde användas flitigare. I vårt sociala umgänge belastar vi gärna varandra med vår oro, frustation och vårt behov av att dominera eller liknande. Jag kan komma med ett förslag men måste lämna frihet till den andra att bejaka mitt förslag eller att förkasta det. Detta gäller särskilt i mötet i vår olikhet. En kvinna har ett annat sätt att lösa ett problem än en man. Kampen hårdnar och friheten kommer i kläm. Olika kulturer, olika åldersgrupper. Olikheterna är ju oändliga. Men i frihet kan jag påverka och i frihet kan den andra ta emot eller avvisa min påverkan.
Hälsningar från oss i Matanana