Kunde inte sova och står nu i mörka natten med en svag internet anslutning och försöker att samla mina tankar.

Hundarna från granngården skäller, men det känns ändå viktigt att jag går en runda och tittar till gården. Åsnorna, grisarna och kossorna och allt verkar lugnt.
Det är tyst i barnens hus. Ansvaret känns tyngre när Salome inte är hemma. Hon Felician Oleny och Johannes är i Nairobi. Jag kunde nog inte sova för jag längtar så oerhörd efter mina kära. Vid sådana tillfällen snurrar det runt och jag tänker på hur allt ska bli. Det är kanske bra att skriva av sig en stund och se hur det ser ut i skriven text när jag har summerad mina tankar. Jo jag ar 70 år nu men känner mig stark och har mycket kvar att ge.

Verksamheten som vi bedriver har olika delar. Dels är det daghemsverksamheten nu i tre byar Bumulainga, Ulule och Matanana. (Mtula daghemmet har vi för stunden stängt eftersom de givna pengarna räcker inte till för att hålla igång alla fyra daghemmen.
Det blev en ordentlig svacka nar den avgående styrelse i Uppsala gav intryck av att verksamheten i Tanzania var på upphällning. Som tur var så har nya krafter kunnat rädda föreningen i Uppsalas fortbestånd.
Uppsala föreningens uppgifter består i att försöka samla behövliga ekonomiska medel till daghemsverksamheten. Dessutom förmedlar de riktade pengar som är givna till andra delar av verksamheten, så som byggande av daghem. Pengar till vattenpump kulturverksamhet m.m.
Den nya styrelsen går även varmt in för att söka bidrag till att kunna bygga en framtida skola.
 I ordet "framtida" ska då ses kreativ och motiverad undervisning som tar tillvara framförallt de föräldralösa barnens potential. Tanken är att denna framtidsskola ska sakteligen ersätta daghemsverksamheten.
Daghemsverksamheten har i och med en minskad dödlighet i Aids ändrat karaktär.
Det är inte lika stort behov av daghemsverksamhet längre. Behovet ligger nu mera hos skolbarnen som är föräldralösa och de barn som vi har lärt känna genom vår verksamhet. Detta innebär samtidig att det ekonomiska behovet förflyttas från daghemsverksamheten till skolverksamheten.
I steg ett är det tänkt att en förskola ska ersätta daghemsverksamheten och sedan steg för steg ska en skola etableras.

Detta är för mig ett gyllene tillfälle att minska på mina insatser. Att få pensionera mig från daghemsverksamheten.
Det som jag inte är beredd att släppa ansvaret för är STORFAMILJEN, JORDBRUKET, VOLONTARVERKSAMHETEN och KULTURVERKSAMHETEN.
Inom dessa områden har jag fortfarande mycket att ge. Det krävs en stark ledning för all verksamhet i Tanzania och det vore olycklig om verksamheten skulle fara illa pa grund av en splittrad ledning.

Det som jag hoppas på är att de som tar över daghemsverksamheten och genomför förändringen till att det först blir en förskola och så småningom en folkskola. Dom ska få allt stöd som de kan behöva med ekonomiska medel, volontärer, moralisk stöd och kunskapsstöd. Jag hoppas på att man stöttar ekonomisk så att denna dröm kan genomföras.
Alla ekonomiska medel som sänds till Yatima heart to Heart, och som inte är riktad till andra öronmärkta uppgifter kommer i framtiden att förvaltas av de som har erbjudit sig att genomföra denna angelägna förändring.

Hälsningar Ewout...