Volontärerna blev överfallna när de gick hem sent på kvällen. Det blev mycket hotfullt och de fick några slag.
Det blev en väldig kraftfull påminnelse om att Afrika är Afrika, och att det inte är en barnlek att åka som volontär till Tanzania
Det är så lätt att tro att allt är reglerat och kontrolerat men om man har den inställningen så är mitt råd... ÅK INTE SOM VOLONTÄR TILL AFRIKA!!!!!!
Vi är nu på väg till Matanana. Där kan vi komma till ro igen bland barnen och våra vänner där.
Det som pågår där är husbyggen. Dels det stora huset i Bumulainga och ett hus i Matanana samt huset i Uluole till den stora skara barn som bor ensamma med sin mamma. Taken ska också på för snart är det regnperiod här.
Det är inte så lätt att vara volontär. Man är ovan vid den nya kulturen, och man kanske är ovan att vara hemifrån och kanske har man ringa erfarenheter i att arbeta överhuvudtaget.
Vad är det som ska göras idag.?? Jo maten ska lagas till dagbarnen, vatten ska hämtas i brunnen och det ska städas och tvättas.
Mera på min lista för arbetet nu är följande.
En gris ska slaktas och några träd ska fällas. Taken ska lagas. Matsalen hos gatubarns projektet ska målas. Bröd ska bakas och gräddas i en gryta på glödande kol. Det finns ingen el och det finns inget rinnande vatten så jag lovar att det är inte lätt att finna arbetsuppgifter och klara av dem. Men för den som klarar uppgifterna (och inte gömmer sig i sysslolöshet, kedjerökande eller ett desperat åkande till ett dålig fungerande internett kafe.) så finns det arbete. Det är är så mycket som de som kommer utifrån kan tillföra här. Bättre hygien mer ordning . Språkkunskap musik, sagoberättande m.m.
Som volontär kan man få stor utdelning på sin vistelse här. Det är ganska många volontärer som kommer tillbaka en andra gång och än fler som säger sig att vilja komma tillbaka.
Ha det så bra alla vänner /Ewout
Hej Ewout vi har det slött och skönt här på Zanzibar. Idag ska vi på en kryddtur. Imorgon bär det av hemåt Sverige, ska faktiskt bli skönt med lite svalare väderlek. Kram från Inga-Lill och Monica.
SvaraRaderaEwout!
SvaraRaderaPrövade att göra ett inlägg men det fungerade inte så att då gör jag ett nytt försök...
"Rabaldret" i Iringa innebar rån och överfall med våld.....Ungdomar som väljer att åka till Afrika som volontärer kan inte till fullo förbereda sig mentalt för vad detta innebär, lika lite som en blivande förstföderska (eller man) kan känna/förstå smärtupplevelse vid förlossning förrän efter den erfarenheten. Jag hoppas att det finns empati och inlevelseförmåga för det psykologiska trauma som volontärerna utsätts för även om mkt har blivit en vardag för just dig. Med ett gott ledarskap brukar detta inte vara ett bekymmer. Vägledning för dessa volontärer som kanske inte alltid vad jag förstår på din blogg presterar eller är kreativa nog kan vara bra, för de flesta åker nog i syfte till Afrika för att hjälpa till i ett gott syfte för barnens bästa. Den ansenliga summan det kostar att åka med Volontärresor samt tiden man "ger" borde utgöra bevis nog.
Maria Arvidsson Uddevalla maria.arvidsson@vgregion.se
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag tror också att de flesta som väljer att åka som volontär reser med goda avsikter. Rån är alltid en tråkig historia men inte så ovanlig här och man kan råka ut för det vart man än reser. Jag kan bara beklaga detta. I bland så händer det att volontärer åker iväg på helgen för se något annat, shoppa eller att roa sig. Under den tid volontärer vistas utanför projektet kan varken vi som projektledare eller Volontärresor ansvara för deras säkerhet.
SvaraRaderaMvh Ewout.