Jag träffar intressanta människor i Iringa.

I ett samtal med ägaren till Iringas internet framgår det att vårt problem med avundsjuka byledningar är ett allmänt förekommande fenomen. Byledningen struntar blankt i om byinnevånaren drar fördel av vår hjälp och närvaro. De är bara ut efter egen vinning.
Det är en sport att irritera en givare tills han blir arg. I detta finns ett mindervärdighetskomplex som är vanlig i Afrika. Min väns råd är att inte bli arg… Lova honom att det som han efterfrågar ska tillfalla honom efter två år.
Min vän berättar att en rik vän till honom som till slut gav upp och struntade i att hjälpa.
Vad vi bör göra är att hjälpa de som vi vill hjälpa, och finna glädje i detta hjälpande.
Bli inte arg. Le och gå inte in på orimliga påståenden.
Det är mycket att lära sig men förhoppningsvis så kommer vi ett steg framåt efter varje smäll.

Hälsningar Ewout