Jublande glada är vi, (några volontärer och jag) i Iringa. Vi har sammanknutit ett samarbete med Saba saba i Iringa. Ett projekt som arbetar med gatubarn, föräldralösa barn, handikappade och yrkesutbildning. Här mitt i händelserna av barnaktiviteter har vi nu några rum. Dessa rum är tillgängliga för ossMoyo kwa moyo, våra volontärer och vår (min) handlingskraft. Vi sökte mera uppgifter för alla volontärer som vill uppleva kulturen och situationen i Afrika. Detta projekt sökte efter en västerländsk anknytning. De har erfarit att Afrikanska projekt mår mycket bra av västerländsk delaktighet (det var en svensk kvinna, Birgitta, (som jag tyvärr har glömt efternamnet på) som arbetade här för ett antal år sedan. Hon gjorde ett mycket gott arbete här (och jag vill gärna komma i kontakt med henne). Men sen dess har de inte hittat en ersättande kraft.
Nu jublar ledningen för denna verksamhet, för de och även vi är övertygade om att vi kan vara den ersättande kontakten. Vi disponerar ett par rum och ett litet kök. Första arbetet kommer att bli att renovera dessa ytor. Innertaket ska förnyas. Dörren bytas ut. Utrymmen ska målas. Möbler, bokhyllor och köket ska fixas, men sen ska 4 volontärer kunna bo här och vara delaktiga i den pågående verksamheten. Stämningen är överväldigande. Alla jublar!!!!

Jag ser det som så att denna ökade möjlighet ska berika för de volontärer som kommer till Matanana. Detta tillsammans med att vi kan ha meningsfulla uppgifter och boende i Bumilayinga gör att vi kan uppfylla att fler volontärer kan uppleva vad besök hos oss kan erbjuda.