lördag 10 oktober 2009

Hej mina kära vänner. Tack att ni finns.

Det är mycket som händer. Det fungerar bra med volontärerna, fastän det är mycket som förvånar mig. Det ar mycket samtal om Sverige, svensk mat m.m. Jag skulle kunna skriva en bok om Svenskhetens egenart. Och en annan bok om Afrikanernas egenart. Kulturerna krockar allt som ofta. Men det är väl det som är ”kulturmöten”.

Jag kämpar med Alfas mormor. Hon är rädd för att inte göra som hennes omgivning förväntar sig av henne. Med följd att hon ständigt blir utnyttjad. Men jag kämpar vidare.

Det finns mycket att kämpa för. I Bumilayinga är ett märkligt fenomen att unga flickor svimmar. Det är många flickor som har denna situation, de svimmar stup i kvarten. Jag har ”åtagit” mig att lösa problemet. Och kommer att lyckas.
Först har jag vänt mig till lärarna och sagt att detta problem är inget medicinskt eller häxdoktorproblem. Problemet är en polissak. Och jag kommer att se till att den som är orsaken hamnar i fängelse om det inte kommer att upphöra inom en vecka. (Är nämligen övertygad om att dessa flickor söker negativ/sexuell uppmärksamhet.) Sen har jag sagt till rektorn att han får tala om för eleverna, att de som fortsätter med svimmande kommer att bli sända till diciplinskolor. Detta som ett hot för att bryta den negativa situationen. Jag blir ansedd som en auktoritet och kommer att lösa fallet. Detta har pågått under lång tid. Man har varit mest inne på att det är en häxdoktor-orsak. Det har bildats kommitéer. Läkare har varit inblandade. Och nu tittar man förvånat på att det ser ut att jag löser problemet. Det är fortfarande några flickor som svimmar, men jag har tagit mig för att slänga ett glas vatten i deras ansikte. Så nu är det inte populärt längre att svimma.
Nästa problem är den sexuella situationen mellan lärare och elever. Detta är ett stort komplex. Men jag har skaffat mig ett rykte om att kunna lösa problem. Och får stöd i den auktoritära rollen som jag har åtagit mig. Pust!!!!!!!!

Vittnes är inte frisk, men den senaste Hiv/Aidstesten visar i alla fall att hon inte är smittad. Så vi gläder oss. Men har ett stort arbete kvar att få henne frisk och stark.
Salome och jag är samtidig borta från projektet fran augusti till oktober nästa år. Då skulle det vara bra om Johanna skulle kunna vara vår ersättare!! Ja, det är mycket och jag måste rusa iväg. Ikväll kommer en busslast med elever från waldorfskolan i Dar es salaam. De ska vara på ett kort arbetsläger hos oss.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar