Hej alla vänner i Sverige och i vida världen. Vi i Tanzania har det bra.
Alltid är det något på gång. Men mest med en anhopning tidigt på morgonen.
När vi trötta och yrvakna trillar ut i morgondagningen sitter det för det mesta redan någon och väntar på att få framföra ett bekymmer. Inga pengar, ingen mat, behöver komma till doktor, har inget arbete, har blivit misshandlad. Ja, orsakerna är många att vilja söka hjälp hos oss. Salome och jag är ett bra team. Först gäller det att bedöma om det verkligen är ett konkret problem, eller om det är ett sätt att få lättförtjänta pengar. Vi ger inte gärna pengar, hellre ger vi mat eller arbete. Men är det en gammal manniska som har vacklat sig till oss och verkligen behover hjälp, så är vi inte främmande för det. En mormor satt och tuppade av när vi samtalade med henne, hon var inte välkommen längre att bo i det familjesammanhang som hon har levt i, och hon fruktade för sitt liv. Ättestupet tycktes vara hennes framtid. Vi gav henne pengar, men hur kommer det att gå vidare? Med lite pengar var hon en tillgång i familjen ett litet tag igen.....??????
Aids är det allt överskuggande problemet som möter oss. Vi har nu ett kraftfullt samarbete med en läkare som även är kunnig i naturmediciner. Jag hoppas mycket på detta samarbete. Även några av våra barn har Aids och det går inte heller att blunda för de andra invånarna i byarna. Odlingen har utvidgats med en läkeörtsgård. Vi har planterat Moringa-träd och vi kunskapar om naturmedel.
Odlingen fungerar mycket bra. Avkastningen är bra. Vi klarar oss utan kemikalier och utan bekämpningsmedel. Tyvärr har vi bladmögel på potatis. Den stora regnmängden är besvärande. Bönorna håller på att gro på rot och måste skyndsamt skördas. Regnen är kraftiga. Det är alltid ett spännande kapitel om vi kan forcera de sänkthål som är på vår väg till och från Mafinga.Vi hörs. Hälsningar Ewout