Dessa dagar var det Dar es Salam som gäller. Hämtar nya utvilade volontärer. Har upplevt många häftiga och ibland skrämmande körupplevelser. Men priset togs nog när jag började närma mig Dar. Trafiken tätnade alltmera, samtidigt som det började regna och mörkna. Motljuset från mötande bilar bländande. Att slå på halvlyse är det få som tänker på. Så till slut körde även jag obländat. Snart började trafiken även att uppta dikesrenen. Och efter det började man använda den mötande trafikens körbana. Efter det kom det bussar som körde om på den mötandes trafikens körbana. Man körde i hög fart fyra bilar i bredd på en sträcka som var avsedd för en fil i vardera riktning. Jag försökte att hitta ett hotell att kunna invänta bättre tider i. Man trängde och prejade, och plötsligen insåg jag att jag kunde bli prejad och trängd. Då skulle risken för rån vara överhängande. En ensam musungo i en liten bil är ett tacksamt offer för överfall. I virrvarret av trafikkaos, mörker och regn skulle det vara en lätt match att rycka till sig min plånbok. Stämningen var mycket hotfull från bilar intill. Jag tog chansen och såg en lucka till höger. Som femte bil i bredd kunde jag åka ifrån hotet, men sen var det näst intill omöjligt att komma in i rätt fil igen. Men allt gick vägen även denna gång . Nu sitter jag på flygplatsen och ska avsluta skrivandet. Snart landar flyget med volontärerna. Då ska jag vara den trygga personen.