Tro mig, det är frustrerande när man behöver vänta en kvart när man söker en ny uppgift i datorn när man mailar. Jag håller på att öva mitt tålamod. Är i Dar och väntar på en penga-transaktion. Är nu inne på den tredje dagen. Stackars Salome som får bära en så stor del av arbetet hemma.

Salome och jag arbetar mycket bra tillsammans. Jag ställer korta frågor när vi har något ärende att sköta, och hon tar hand om rundsnacket på Afrikanskt manér. Sen ger hon mig snabb information och jag kan lyfta samtalet till nästa steg. Detta med dagbok är även det en teamfråga. Jag sänder hastigt nedskrivna berättelser till Maria Hageman (men jag har kanske glömt vad jag skrev förra gången) så Maria har fullt upp att hålla ordning, redigera och sortera. Jag är så tacksam för allt arbete som hon lägger ner på vårt projekt (och på mig).

Vi var sex personer som åkte på en skön safari. Det var inte så överväldigande med djur, men det funkade bra. Resan gick bra, maten var god. Vi sov i ett bra hotell. Safaribilen var proffsig. Guiden lyckades hitta elefanter, bufflar, prärievarg, flodhästar, krokodiler. giraffer, zebra, gnuer, impalas, vårtsvin, apor, gamar, ormar. Ja, vi såg i stort sett hela skalan (förutom leoparder).

Men som sagt, nu har jag hamnat ensam väntande på Sleep inn hotell. Tittar med förvåning på turister. Den överlägsna vita rasen är inte alltid så överlagsen i en för dem främmande kultur. Vi är rödblommiga, vilsekomna, stundom ängsliga varelser. Afrikaner har under lång tid, först under araber och sedan kolonisatörer och därefter missionärer och nu hjälparbetare och turister, lärt sig att hantera och stundom manipulera dessa främlingar. Så tro mig, afrikaner kan med Musungos. Jag börjar efter pinsamma lärostunder se deras knep. Blir egentligen inte arg längre. Kan rentav beundra med vilken skicklighet de tillförskansar sig fördelar. Kom ihåg att vi har så många orimliga fördelar på många sätt, så det är kanske inte mera än rätt att de har denna lilla överlägsenhet. Sköt om er. Kör försiktigt i halkan. Ewout