söndag 29 augusti 2010

Det blir ganska mycket Iringa nuförtiden. Gatubarnsprojektet är en oerhört spännande händelse. Vi bygger, så att ett antal volontärer kan vara där en vecka i taget.

Vi bygger ett litet bageri, och nu är det även igång med en uteservering, ett fik med nybakat bröd.

Vi vill ha läsarnas medverkan att ge oss böcker på engelska (framförallt ungdomsböcker) och även engelska tidskrifter. Gärna med mode, eftersom vi ska hjälpa tjejerna att få möjlighet att sy sin drömklänning. Det ska bli en riktig höjdare, när det blir modeshow när det blir grand öppningsdag.. Det är så kul att komma till Sabasaba. Alla är entusiastiska. Aktiviteterna sjuder....
Salome är den gamla Salome igen .Efter en svårare period, sjungs och dansas det igen vid kvällsstunden.
Många människor i byarna är särskilt glada över oss. Men några är återhållsamma och sura. Detta på grund av vårt arbete med barnens rättigheter. Särskilt lärarna känner sig hotade. I en utvecklingstanke är det saker som måste ändras (annars blir det ingen utveckling). Och det kan kännas tungt när man känner sig utpekad. Inget barnarbete längre i skolorna, och ögona är starkt riktade på lärarna i sammanhang med sexuellt utnyttjande och att barn blir slagna. I Matananaskolan blev barna förberedda på vår ankomst, genom att lärarna utlovade stryk till de barn som skvallrade om vad som pågick i skolan. I en skola var alla barn på lärarnas åker när vi kom. Vad gör barna idag? ”Idag har vi utomhusaktivitet”, var svaret. Lärarna åtar sig till och med anbudsprojekt (som de sen utför med barna som gratis arbetskraft).

Nu blir det frågan hur vi ska gå vidare. Det ser ut att bli massmöte i byarna, där vi berättar om resultatet av vår frågegenomgång. Och där vi ska presentera hur vi kan stötta framsteg. Det ena som blir aktuellt är engelska klubbar, sen vill vi ha tag i en projektor, så att vi kan visa engelsktalande filmer. Och även hoppas jag på att det kan komma många böcker (som blivande volontärer kan ta med sig) så att det kan byggas upp små bibliotek i de olika skolorna (om ni kontaktar volontärresor så kan de kanske ordna med att materialet blir fraktat).

TACK FÖR ALLA ENGELSKA BÖCKER OCH TIDSKRIFTER SOM NI KOMMER ATT SKÄNKA !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

lördag 21 augusti 2010

Har vi kommit igenom denna tunnel? Det känns så. Att det ljusnar på andra sidan. Salome har haft en jobbig period. Hon har dragit sig undan och enligt henne har hon genomfört att hon nu med hjälp av naturmediciner har botats från sin Hiv/Aidsinfektion. Hon säger att det har varit mycket arbetsamt att jag inte har trott på att detta var möjligt. Men hon säger att det är ännu starkare av henne att hon har genomfört detta trots min skepsis. Jag måste låta henne vara ifred för vidare misstankar, om det verkligen är möjligt att hon är botad (tills vidare).

Denna kris har nu ändå resulterat i att vi har diskuterat vilka olika uppgifter var och en ska ansvara för. Som vi resonerar nu ska Salome vara ansvarig för daghemsverksamheten. Och vara aktiv i skolfrågan. Dessutom vill hon kämpa för att vi får ett extra boende lite längre bort (kanske i Iringa.) Hon vill ha en egen liten business som ger henne pengar som inte är bundna till vår hjälpverksamhet. JAG STÖTTAR HENNE HELHJÄRTAT I DETTA.

Min uppgift är att hjälpa volontärer tillrätta. Jag vurmar for barnens rättigheter och för odlingen. Verksamheten i Iringa är mitt ansvar. Jag har nu en professionell sekreterare (Hellen) som ska ansvara för bokföringen. VI ÄR I NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN. Mera struktuerat, mera profesionellt. Detta är en nödvändighet i den mängd av uppgifter som ligger framför oss, och även att kunna ta emot det stöd som bjuds oss utifrån.

Kommande vecka ska taket på huset i Bumilayinga monteras. Det är pinsamt att detta har dröjt så länge! Men nu är plåten inköpt och arbetet ska genomföras.

Jag är idag i Iringa för att förbereda för Baba Evelinas handamputation. Detta går inte att skjuta upp längre. Måste erkänna att jag är betyngd av uppgiften att ledsaga honom. Inga händer....... Hur ska han klara sig......? Hur ska jag klara av att hjälpa honom?????????
Men vi får väl ta en dag i sänder. Det börjar inget vidare. Har svårt för att känna att vi är i goda händer.............På lasarettet idag är det svår att få respons med tidsbeställning. Och det tycks inte finnas utrymme till eftervård. Tänk på oss. Kram Ewout

tisdag 3 augusti 2010

Kära läsare. Är i Iringa, det blir mycket till Iringa nuförtiden. Vi är aktiva i Saba Saba Gatubarnsprojekt. Här ställer vi i ordning, så att våra volontärer kan delta här. Vi målar rummen som vi disponerar. Och vi är igång att bygga ett litet bageri. Är det inte fantastiskt?

Vi västerlänningar tror att vi råkar illa ut många gånger, men även afrikaner råkar illa ut i denna djungel. Som jag nämnt tidigare blev Salome rånad häromdagen på ett betydande belopp. Hon försökte låtsas att hon kunde hantera denna pärs. Men det var för mycket, hon bröt ihop och grät. ”Du kommer aldrig att älska mig igen efter denna händelse!!!!!!!!!” Vi var ganska beroende av de pengar som försvann, men det är inget mot vad jag våndades för min älskade Salomes skull!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vår aktivitet med barnens rättigheter har fått ett bakslag. Myndigheter visade sig intresserade av att stötta detta initiativ. Och det lät ju bra. Men sen kom omgående post med frågan om vad de kunde få för pengar för att de stöttade oss. Afrikaner är otroliga, framförallt de som är i ledande ställning!!!!

Skriver en önskelista:
En projektor till datorn, så att vi kan besöka skolor och använda filmvisning med diskussion i engelskundervisning.
Vi önskar få kontakt med någon volontär som har kunskaper om fysioterapi.
Vi behöver ha en handprotes till Baba Evelina som kommer att få sin enda illafungerande hand amputerad.
Vi behöver ha tag i en volontär som kan något om vedeldade ugnar och bakning.
Vi behöver ha tag i en Waldorfförskolelärare som kan tänka sig att hjälpa oss med vår nystartade förskola.

Vill inte göra önskelistan alltför lång !!!! Väl mött på barrikaderna!! Hälsningar Ewout

söndag 1 augusti 2010

Kära vänner, det är svårt att få tiden att räcka, och då blir det ofta dagboken som kommer i kläm.
Vi håller på att ställa i ordning de rum som vi disponerar i Iringa. Vi har ett samarbete med ett gatubarnsprojekt, Saba Saba. Tanken är alltså att några volontärer ska kunna vara här en period i sammanhang med deras vistelse hos oss. Det är över 100 barn där, så det kommer inte vara brist på arbetsuppgifter. Vi hjälper även Saba Saba att bygga ett litet bageri. 10 elever kommer att har kunna ha en yrkesutbildning. Bageriet ska även kunna förse verksamheten med bröd. Det kommer att finnas en liten butik i anslutning, så att vi kan sälja bröd till kunder utifrån.

Vi som ”MUSUNGOS”, vita, tror ofta att vi är mera utsatta för lurendrejeri, rån m.m. Men det är även afrikaner som hamnar i kläm. Stor förtvivlan, Salome blev rånad på ett betydande belopp. Rån på öppen gata!!!!! Pengar som så väl behövs för att hjälpa utsatta människor!!!!! Salome tar alltför mycket skulden på sig. Hon vågade knappt berätta för mig!!!!!!! Hon frågade om jag kunde älska henne efter en sådan händelse!!!!!!!!!!!!