Hej dagboksvänner. Jag är i Sverige nu. Saknar mina kära i Tanzania men det känns ändå rätt att göra så mycket nytta som möjligt. Har kommit igång att arbeta som bussförare på Swebus. Det är kul att bli välkomnad av arbetskamraterna. Inför arbetets start var jag lite nervös. Hur skulle det bli att köra på vä..jag menar högra sidan av vägen, om jag skulle hitta linjerna, om jag skulle hitta tillrätta i all teknik. Men när jag väl hade kört första passet, så var det som att jag inte hade varit borta i Afrika i sju månader. Det var underbart att bli hämtad av Willy vid flygplatsen. Tack Willy för ditt stora hjärta. Även Solvei öppnade sitt hem för mig och tog emot med stor generoritet. Vi tycks fungera tillsammans. Lämnar utrymme åt varandra när det krävs, och är tillgängliga för gemenskap när det känns rätt. Tack Kära Solveig. Ni förstår att jag längtar till Afrika. Salome finns hela tiden i mina tankar. Vi hade några härliga dagar inför min Sverigeresa. Vi tog lite semester och åkte till Zanzibar. Det var fint att ha varit där, men vi upplevde det som för mycket turistmässigt. Priserna är upptrissade och man får inte vara ifred för påträngande turist-hunters..
Sen var vi till Hekima Waldorfskola i Dar. Det var en stor upplevelse, hur vi blir bejakade där. Det känns som om de har väntat på oss, och det som vi kan bidra med.
Ekologisk odling är i sin start här, och mina erfarenheter av odling, marknadsföring och kontrollförfarande är mycket efterfrågad.....Kan man tänka sig, -det som jag har arbetat med i många år är som en förberedelse för allt som behöver uträttas här.
Vi trivs mycket bra med waldorfskolans medarbetare. Rektorn Stefan anser jag vara en av våra goda vänner.
Vi har skaffat oss flera fästpunkter i Dar. Nämligen det att jag har skaffat en fiskarbåt av traditionell typ. En urholkad trädstam i Mangoträ. 7 meter lång med utläggare på var sin sida och ett stort latinsegel. Helt fantastisk. Ytterliggare en dröm har gått i uppfyllelse.