I Afrika mår vi bra. Snart ska jag åka till Sverige för att mina vänner inte ska glömma bort mig. Vet inte hur länge denna vistelse kommer att bli. Uppgifterna i Tanzania blir allt viktigare och motivationen att köra buss blir inte starkare.
Önskar att bli flitigt anvand att beäatta om projektet!!
Är så lycklig med vårt projekt. Får gång på gång bekräftat att vi är inne på rätt linje.
Vår starka sida är att vi har en så stark anknytning till det afrikanska.
Många projekt har svårigheter med detta. De är beundransvärda projekt, ofta med högre standard än vad vi har, men man hör hur besvärligt det är att slussa ut barnen tillbaka till det afrikanska samhället.

Det regnar och det regnar. Vägarna är som floder. Det är ett äventyr att förflytta sig. Vi är ändå de lyckligt lottade. Vi har tak och torra kläder.Alla är inte förtjusta i vårt projekt. Vi får ibland kritik att standarden är för låg. Men man ser inte att vi nödvändigtvis kämpar med befintliga medel. Även Salome och jag vill ständigt förbättra situationen för barna, men när standarden i allmänhet ligger på ett lägre plan så glider standarden ständigt neråt till den allmänna standarden i byn. Jag gläder mig över de framsteg som vi gör. Nästan varje dag är det något som har förbättrats. Det som är mest påtagligt nu är att grisarna har fått en stor inhägnad hage. Denna hage blir nästa års intensivträdgrd. Vi tömmer allt organiskt material i denna hage. Den blir som en kompostplats. Suggan ska få smågrisar snart, och nu är det en glädje att besöka grisarna.

Köket har fått fördubblade ytor. Jag är mycket road av matlagning. Vill ytterligare utveckla detta område. Nu är det surkåls-tillverkning. Surkål är svårt att introducera, men den ena efter den andra får smak på denna fantastiska produkt. Jag måste ha en ständig tillverkning, för det är svårt att förvara surkål när man inte har kylutrymme.

Husbygget har varit segt ett tag. Dels beroende av de ihärdiga regnen, dels att det har varit trögt med pengaöverföringen. Men det blir ett fantastiskt hus. Rent i formen, rymligt och mäktigt. Även omgivningen är nu välordnad. Trädgården kring huset börjar ta form.
Vartefter som vi pratar med omgivningen så blir det allt mera tydligt att husets funktion blir ett servicehus med flera uppgifter. Som ett storfamiljshus med möjligheter att kunna stötta ett brett behov. Redan nu innan detta hus är klart, så är verksamheten ikring det i full gång.
Alla härliga volontärer livar upp dagarna. Alla är vi olika och det gäller inte minst dessa volontärer. Alla kommer med en god vilja och ett gott hjärta. Att det sen inte alltid är så lätt att anpassa sig, är förståeligt.En del tårar fälls, när kulturskillnaderna blir stora. Som när volontärer råkade besöka secondary skolan just när en del barn fick pisk. Denna gång handlade det om att ungdomarna var ertappade med att ha sex. Piskandet resulterade enligt mig i att de kommer att vara noggrannare med att inte bli ertappade nästa gång. Vi hörs Ewout